Invasiva växter

Att en växt är invasiv innebär att den en gång har blivit introducerad till en plats och sedan kunnat bre ut sig utan något större motstånd.

I Sverige finns en rad invasiva växter där vissa enligt lag måste bekämpas. Här kommer information om våra vanligaste och mest problematiska invasiva växter i kommunen; blomsterlupin, jättebalsamin och jätteloka.

Du kan läsa mer om invasiva växter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

Blomsterlupin i Hassela. Foto: Trollet Ingelman Åslund

Blomsterlupinen är en av våra mest utbredda invasiva växter, men som trots sin utbredning inte finns med på EU:s förordning över invasiva växter. Detta innebär att det inte finns någon lag på att bekämpa växten, även om det ställer till stora problem för vår natur.

Det som gör blomsterlupinen så besvärlig är hur den tränger ut våra inhemska växter, dels genom att kasta för mycket skugga så att andra växter inte kan komma upp, men också för att den ändrar jordkemin där den växer.

Att bekämpa blomsterlupin är ett jobb som måste pågå under flera år då växten är flerårig och har en kraftig rot som samlar näring. Effektivast är att gräva upp hela växten med rot så fort den dyker upp och sedan se till att slå ned eventuella skott under resten av sommaren, antingen med röjsåg eller gräsklippare.

Tänk på att

  • Inte låta blommorna ligga kvar på marken eller i komposten då fröna kan mogna och på så vis göra arbetet ogjort.
  • Frön som ligger i marken kan vänta på att gro i flera år, så det är viktigt att hålla utkik även när du tycker att du har blivit av med växten.

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

Blommande jättebalsamin i Gnarp. Foto: Trollet Ingelman Åslund

Jättebalsaminen är en växt som finns med på EU:s förordning över invasiva växter. Detta innebär att det är förbjudet att odla, sälja den och släppa ut den i det vilda. Det är även förbjudet att låta den växa. Här har vi en växt som enligt lag ska bekämpas.

Jättebalsaminen är inte giftig, den ändrar inte jordkemin och har inga besvärliga rötter. Det som gör den så besvärlig är dels att den lockar till sig alla pollinatörer med sin stora mängd nektar och dels för att den kan bli väldigt hög, men kanske framförallt för sitt väldigt effektiva sätt att sprida frön.

Jättebalsaminen är lätt att bekämpa när den växer i små bestånd. Effektivast är att rycka upp växten med roten, något som går lätt då roten inte sitter särskilt djupt. Att slå ner jättebalsaminen med röjsåg eller gräsklippare går också bra, men se då till att göra det flera gånger under sommaren. Betesdjur kan äta jättebalsamin så länge betet påbörjas innan växten blivit för stor.

Tänk på att

  • Om du har jättebalsamin på din mark är du skyldig att bekämpa den.
  • Kontakta markägare om du ser jättebalsamin på någon annans mark.
  • Inte låta blommorna ligga kvar på marken eller i komposten då fröna kan mogna och på så vis göra arbetet ogjort.
  • Frön kan ligga i marken och vänta på att gro upp till två år, så håll utkik även om du tycker att du har blivit av med växten.

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

Jätteloka innan blomning i Hassela. Många förväxlar jättelokan med den mindre släktingen strätta (Angelica sylvestris), men jättelokans stora blad är svåra att ta miste på. Foto: Trollet Ingelman Åslund

Jättelokan är en växt som finns med på EU:s förordning över invasiva växter. Detta innebär att det är förbjudet att odla, sälja och släppa ut den i det vilda. Det är även förbjudet att låta den växa. Här har vi en växt som enligt lag ska bekämpas.

Jättelokan är en av få invasiva växter som kan vara direkt farlig för människor, detta på grund av sin växtsaft. Om växtsaften kommer i kontakt med huden och sedan exponeras för solljus kommer den att ge upphov till brännskador.

Jättelokan är flerårig men blommar bara en gång innan den dör. Genom att plocka bort blomknopparna kommer jättelokan inte kunna sprida sina frön innan den dör, även om själva växten får stå kvar sommaren ut. Det effektivaste sättet att bli av med växten är att rotkapa den när den precis har tittat upp på våren. Detta görs genom att hugga sönder roten ca 15 cm ner i jorden med en vass spade och sedan gräva upp växten.

Tänk på att

  • Använda skyddskläder vid bekämpning av jätteloka!
  • Om du har jätteloka på din mark är du skyldig att bekämpa den.
  • Kontakta markägare om du ser jätteloka på någon annans mark.
  • Inte låta blommorna ligga kvar på marken eller i komposten då fröna kan mogna och på så vis göra arbetet ogjort.
  • Frön kan ligga i marken och vänta på att gro i flera år, så håll utkik även om du tycker att du har blivit av med växten.