Du är viktig
Så här kan du stötta ditt barn under skolåren
I vår kommun finns det många engagerade vårdnadshavare och vi vet att många vill veta mer om hur man kan hjälpa och stötta sitt barn på bästa sätt. Din nyfikenhet och ditt engagemang för ditt barns skolgång är en framgångsfaktor för en positiv skolgång.
Om ett barn inte vill gå till skolan utan hellre stannar hemma eller har svårt med sitt skolarbete är det upp till oss vuxna att ta reda på anledningen. Orsakerna till frånvaro kan variera. Barn gör rätt om de kan. Vi har stora möjligheter att skapa förutsättningar för att barnen ska klara av skolan.
Förväntningar
Som vårdnadshavare har du självklart stora förväntningar på skolan. Det är viktigt att du vet vad du kan förvänta dig och vilka krav du kan ställa. Det är också viktigt att du känner till vad som förväntas av dig som vårdnadshavare.
När ditt barn börjar skolan kan du förvänta dig att:
- ditt barn möts med hänsyn, vänlighet och respekt
- all personal på skolan samarbetar
- skolan jobbar aktivt mot mobbning och kränkande behandling
- skolan utreder de eventuella konflikter som framkommer och att berörd personal kontaktar dig om det är något särskilt som du som förälder behöver veta
- skolan informerar hemmet om eleven har uteblivit från undervisningen
- skolan strävar efter en god kvalitet och ständigt arbetar för att förbättra den
- skolan strävar efter att ge alla elever stöd efter behov
- du som förälder känner dig välkommen till skolan
- skolan strävar efter att skapa en trygg och trivsam skolmiljö
- skolan arbetar aktivt för jämställdhet
Skolans förväntningar på dig som vårdnadshavare är att du:
- hjälper ditt barn att komma i tid till skolan
- stöttar ditt barn med hemuppgifter
- tar del av informationen från skolan
- kontaktar skolan vid sjukdom och annan frånvaro
- talar med den person på skolan som är närmast berörd om du är missnöjd eller undrar över något
- meddelar skolan om det sker förändringar i familjen som kan påverka ditt barn
- deltar på föräldramöten
- deltar på utvecklingssamtal
- undviker ledighet utöver skolloven i möjligaste mån.
- ser till att ditt barns grundläggande behov i form av kost, sömn,
rörelse, skärmfri tid med mera är tillgodosedda.
Skolplikt och frånvaro
Skolplikten är en rättighet för alla barn och ungdomar i åldern 6–16 år. Grundskolan är obligatorisk enligt skollagen och alla elever ska delta. Du som vårdnadshavare ansvarar för att ditt barn kommer
till skolan. Vid frånvaro från skolan riskerar eleven att missa den utbildning han eller hon har rätt till, och löper stor risk att inte klara skolans kunskapskrav. När barn och ungdomar lämnar grundskolan utan godkända betyg har det stor inverkan på deras framtid.
Antalet undervisningstimmar per ämne är reglerat i skollagen. Om en elev är borta 10 procent under ett läsår blir det räknat i tid 74 timmar eller 3,5 veckor. I ett kort perspektiv handlar det om en halv dag i veckan. Det finns olika typer av frånvaro, men oavsett om frånvaron är beviljad eller inte, så missar eleven viktig undervisningstid.
Så här definierar vi frånvaro
Ett frånvarotillfälle = en lektion eller tre sena ankomster under en vecka.
Hög frånvaro = mer än 15 procent frånvaro registrerad under senaste uppföljningsperioden, giltig eller ogiltig.
Giltig frånvaro = sjukdom eller ledighet som har beviljats av rektor.
Ogiltig frånvaro = frånvaro från undervisningen utan giltigt skäl.
Rutiner för ökad skolnärvaro
Skolan och kommunen har en frånvarorutin. Rutinen innehåller en tydlig arbetsgång för hantering av frånvaro. Här samverkar elev, vårdnadshavare, skola och skolans elevhälsoteam för att ta reda på orsakerna till frånvaron för att sedan kunna hjälpa eleven tillbaka till en fungerande skolgång.
Du är viktig
Prata positivt om skolan
När vårdnadshavare tycker att skolan är viktig gör barnen det också, och även om du själv inte har någon positiv erfarenhet från din skoltid kan du ändå vara ett stöd för ditt barn.
När du frågar ditt barn om skolan, är intresserad och pratar gott om skolan, visar du att skolan är viktig. Undvik ja- och nejfrågor. Du kan till exempel fråga ”vad har du lärt dig i dag?” eller ”berätta om något du tyckte du gjorde bra i dag”. Dina förväntningar och din nyfikenhet har stor inverkan på ditt barns prestation och den fortsatta skolgången.
Läxor
Här följer några tips på hur du kan hjälpa ditt barn med läxor.
- Hitta rutiner för skolarbete – gärna samma tid varje dag. Helst ska ditt barn ha ätit något så att det finns energi till studierna.
- Samarbeta – bestäm gärna tillsammans hur det ska se ut med läxan. Det är bra om det finns en speciell plats. Köksbordet kan vara en bra plats för många.
- Visa intresse – fråga vad uppgiften innebär. Är uppgiften svår eller enkel, verkar den tråkig eller intressant? Hjälp till, men tänk på att det är ditt barn som ska göra läxan, inte du! Du kan också hjälpa till genom att förhöra ditt barn. Tänk på att inte vara för stressad när du ska hjälpa ditt barn.
- Skapa studiero – stäng gärna av tv, radio, dator, mobiltelefon och annat som kan störa.
- Tjata inte – upprepa inte sådant eleven hört förut. Ställ hellre
frågor, till exempel ”Hur har du tänkt med läxan? Vill du att vi tittar på skoluppgiften tillsammans?” - Motivation – om ditt barn är trött och inte särskilt intresserad av hemuppgiften kan du behöva motivera och ”peppa” ditt barn. Det kan till exempel handla om att barnet får välja något gott
efter middagen, spela ett spel tillsammans med dig eller något annat som barnet tycker är roligt. Ett krysschema där man gör ett synligt kryss för varje avklarad uppgift kan göra det mer konkret och fungera som ett stöd. - Dela upp arbetet – en del barn behöver hjälp med att dela upp en större uppgift så att allt inte sparas till sista dagen.
- Beröm – uppmärksamma ansträngningen, det vill säga när ditt barn försöker att lösa en uppgift. För en del barn räcker det att ge beröm när läxorna är klara, andra barn vill höra något positivt direkt efter varje deluppgift.
Påminn – du känner ditt barn bäst och vet när du behöver påminna om läxor.
Struktur och förutsägbarhet
En del barn behöver mer struktur än andra. De behöver veta svaret på följande frågor innan de går till skolan:
- Vem ska jag träffa?
- Med vem eller vilka ska jag vara?
- Vad ska jag göra?
- Vad ska jag ha med mig?
- Hur länge?
- Vad händer sen?
För att skapa en tydlighet och en förutsägbarhet kan det vara bra att sätta upp elevens schema på till exempel kylskåpet. En kalender på väggen som visar vad som händer under veckan kan också underlätta. Kalendern kan visa vilken tid skolan börjar, eventuella aktiviteter efter skoldagens slut och vad det blir till middag.
Fritiden
Att röra sig är bra för inlärningen och viktigt för den fysiska och psykiska hälsan. Uppmuntra ditt barn till olika typer av fysiska aktiviteter. All typ av vardaglig motion är bra, till exempel spontanlek med kompisar, cykla eller gå till skolan. Det är också positivt med gemensamma aktiviteter, ta en promenad, spring eller cykla med ditt barn. Rekommendationerna är minst en timmes fysisk aktivitet per dag där intensiteten ska ge en ökning av puls och andning.
En meningsfull och lustfylld fritid är ett skönt andningshål i vardagen. Samtidigt är det viktigt med balans i tillvaron, för många aktiviteter kan få motsatt effekt. En del barn behöver ”pushas” för att komma igång med en aktivitet och andra barn behöver bromsas.
Cybervärlden
Datorer, surfplattor och smartphones är naturliga inslag i de ungas liv. Många barn och ungdomar kommunicerar med varandra via olika sociala medier. De flesta av oss vuxna hänger inte med i
svängarna och ungdomarna ligger hela tiden steget före. För många är sociala medier något positivt och används de på rätt sätt kan de vara ett hjälpmedel i vardagen och i skolarbetet.
Det är viktigt med ett bra samarbete mellan barn och vårdnadshavare när det gäller datoranvändandet. För att det ska finnas tid för skolarbete är det bra att komma överens om skärmtid och hur begränsningarna ska se ut. Hitta gärna skärmfri tid en eller två eftermiddagar i veckan och skärmfria platser, där varken dator eller mobil används, som till exempel matbordet vid lunch och middag. Ett tips är att börja med detta redan när barnen är små för att det ska bli ett naturligt inslag med skärmfri tid även när de blir tonåringar. Prata med andra barns föräldrar och bestäm gemensamma regler. Engagera dig i ditt barns aktiviteter vid skärmen, visa intresse och var delaktig. Vad är det de gör vid datorn? Vad är det för spel de spelar? Vilka personer har de kontakt med? Respektera de rekommenderade åldersgränserna på spel och sociala medier.
Sjukdom
Alla barn blir sjuka ibland och måste stanna hemma från skolan.
Om du är osäker på hur du ska agera, tveka inte att kontakta skolsköterskan för rådgivning.
Överlämningar
När eleven byter klass, skola eller lärare har skolan rutiner för att överföra viktig information. Sådan information kan finnas dokumenterad i ett åtgärdsprogram eller i en pedagogisk utredning. För överlämnande av information krävs ibland ett samtycke av dig som vårdnadshavare. Det är extra viktigt om ditt barn har haft någon typ av stöd i skolan.
Om du märker att ditt barn är stressat och visar oro inför skolan, till exempel efter lov och helger, kontakta skolans personal och resonera med dem.
Rutiner och att ta hand om sig själv
Skapa rutiner tillsammans med ditt barn när det gäller:
- Sömn. Ett barn som är sju år behöver mellan tio och tolv timmars sömn och en tonåring mellan åtta och nio timmar. När barnen kommer utsövda till skolan har de bättre möjligheter att klara av skolarbetet.
- Frukost. Barnen behöver energi för att klara av en skoldag. Har ditt barn svårt att få i sig frukost på morgonen kan du packa ner en smörgås och en frukt i skolväskan som barnet kan äta under första rasten.
- Hygien. När barn kommer in i puberteten blir det extra viktigt att sköta hygienen, det vill säga duscha och borsta tänderna.
- Kläder. Det är viktigt att ha rena och fräscha kläder. Det är inte en självklarhet för alla barn och ungdomar. Påminn ditt barn
eller förbered dagen innan genom att till exempel lägga fram
kläder.
Viktiga personer
Ibland behöver du få kontakt med någon som du kan prata med om ditt barn.
På skolan finns ett elevhälsoteam där rektor, kurator, studie-vägledare, skolsköterska, speciallärare och specialpedagog finns tillgängliga. Det kan också vara mentor, ämneslärare, lärare i
fritidshem eller annan personal.
Du kan också kontakta socialtjänsten, om du behöver stöd som förälder, för ditt barn eller hela din familj.
Genom hälsocentralen kan barn, unga eller föräldrar få råd, information och stöd. Du behöver ingen remiss eller vara listad på vårdcentralen.
Du kan också vända dig till BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) om det gäller t.ex. ångest, depression, ätstörning, aggressivitet, koncentration eller tvångstankar.
Välkommen till skolan
Du som vårdnadshavare är välkommen till skolan för att delta under skoldagen. Boka in i förväg med repektive lärare när du planerar att göra ditt besök.
Kontakten med skolan
Föräldramöten
Föräldramöten är till för att du ska få information om skolan, om undervisningen i olika ämnen och vad som händer i klassen. På föräldramötet får du träffa elevens mentor. Tillsammans med mentor kan ni prata om samarbetet mellan hem och skola och vad ni kan göra tillsammans för att barnen ska trivas. Föräldramötet är också ett forum där du tillsammans med de andra barnens vårdnadshavare får möjlighet att ventilera aktuella föräldrafrågor och därmed kunna stärka varandra i föräldragruppen.
Utvecklingssamtal
En gång per termin har du och ditt barn utvecklingssamtal med ansvarig pedagog. Syftet är att prata om barnets kunskaper i olika ämnen och hur kunskaperna kan utvecklas. Barnet brukar själv
berätta om sina upplevelser av skolarbetet och hur det fungerar med personal och klasskamrater.
Behöver ditt barn stöd i skolarbetet ska ansvarig pedagog informera om det vid samtalet. Mentor ska även informera om vad som krävs för att eleven ska nå målen. Under samtalet antecknar läraren det som sägs och det ni kommer överens om.
Skolans värderingar
En förutsättning för att eleverna ska lyckas i skolarbetet och vilja gå till skolan är att de trivs, känner sig trygga och blir bemötta med respekt, värme och tydlighet.
Värdegrund
Skolans värdegrund är demokrati och mänskliga rättigheter, vilket innebär att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Alla i skolan ska visa varandra respekt och alla i skolan har ansvar för en bra arbetsmiljö.
Trygghet
Det är förbjudet att kränka eller mobba i skolan. En kränkning kan ske genom text, ord, bild eller på annat sätt. Att kränka kan också vara att slå eller knuffa någon. Det är den som blir slagen och knuffad som avgör om han eller hon känner sig kränkt. När samma elev blir kränkt flera gånger av en eller flera personer är det mobbning. Skolan accepterar inte att elever kränker varandra och inte att elever kränker personal. Skolan accepterar inte heller att personal kränker elever.
Diskriminering
Att behandla någon sämre och att inte ge alla samma möjligheter är diskriminering. Det kan gälla elever med olika funktions-nedsättningar och sjukdomstillstånd eller handla om kön, etnisk tillhörighet, om religiös tillhörighet, sexuell läggning och ålder.
Skolan arbetar aktivt för att motverka diskriminering.
Jämställdhet
Skolan har ett brett jämställdhetsuppdrag. Det handlar om att ge flickor och pojkar samma möjligheter att lära för livet och att fritt utveckla sin potential. Jämställdhet är också ett av de grund-läggande demokratiska värden som skolan ska förmedla till eleverna.
Studiero
Eleverna har rätt till en bra utbildning i en trygg miljö. I klass-rummen ska det vara lugn och ro så att eleverna kan arbeta och studera. Lärarna och andra vuxna i skolan har ansvar för eleverna i skolan. Om det händer något ska de ingripa för att skapa trygghet och studiero. Eleven ska genom egen ansträngning och delaktighet ta ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö.
Dialog med skolan
- Vi på skolan strävar alltid efter att ha en god dialog med dig som vårdnadshavare.
- Berätta för skolpersonalen om barnet utrycker glädje och positiva kommentarer om skolan eller om barnet uttrycker en oro kring något i skolsituationen.
- Inhämta kunskap om skolans regler, förväntningar och rutiner och följ dessa.
- Kom överens med skolan hur du helst vill kommunicera, som till exempel via telefon, e-post eller sms.
- Visa alltid en positiv inställning till skolan inför ditt barn och ta eventuella funderingar med berörd personal.
Extra anpassningar och särskilt stöd
Ibland behöver barn extra hjälp för att klara av skolarbetet. Då kan skolan anpassa undervisningen efter barnets behov. Om ditt barn behöver mer stöd än vad skolan kan erbjuda inom ramen för den
ordinarie undervisningen kan skolan utreda vilket stöd ditt barn behöver. Visar utredningen att ditt barn behöver extra stöd ska han eller hon få det, vilket dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Det är
rektor som beslutar vilket stöd eleven ska få. Åtgärdsprogrammet beskriver vad eleven behöver hjälp med, på vilket sätt eleven ska få hjälp och när åtgärden ska utvärderas. Ibland sker stödet i en liten grupp tillsammans med andra barn och ibland sker stödet individuellt. Eleven kan få stöd under en viss period eller under hela sin skoltid.
Rektor
Katrinne Bylund
0652-360 75, 073-079 17 18
katrinne.bylund@nordanstig.se
Skicka ett meddelande till
Skolsköterska – Arthur Engbergskolan, Bergsjö skola F–3 och Gnarps skola
Satu Selling
0652-367 37, 072-243 82 06
satu.selling@nordanstig.se
Skicka ett meddelande till
Skolkurator – Arthur Engbergskolan och Gnarps skola
Lena Hellström
lena.hellstrom@nordanstig.se
Skicka ett meddelande till
Specialpedagog – Arthur Engbergskolan och Gnarps skola
Vakant
Skolpsykolog
Johan Sandrieser
johan.sandrieser@nordanstig.se
Skicka ett meddelande till
Hälsocentralen Harmånger
info@halsingelakarna.se
0652-365 00
Barn- och familjehälsa Hudiksvall Nordanstig
0650-926 64, 026-15 40 00 växel
BUP Hudiksvall
0650-924 58
HAB Hudiksvall
0650-369 18
Familjeteamet
Per 070-305 74 12
Christofer 070-249 23 08
Cecilia 072-249 58 31
Kicki 070-357 60 31, Cope föräldrautbildningar och trygghetscirkel