Du är viktig

Ett frånvarotillfälle = en lektion eller tre sena ankomster under en vecka.

Hög frånvaro = mer än 15 procent frånvaro registrerad under senaste uppföljningsperioden, giltig eller ogiltig.

Giltig frånvaro = sjukdom eller ledighet som har beviljats av rektor.

Ogiltig frånvaro = frånvaro från undervisningen utan giltigt skäl.

Skolan och kommunen har en frånvarorutin. Rutinen innehåller en tydlig arbetsgång för hantering av frånvaro. Här samverkar elev, vårdnadshavare, skola och skolans elevhälsoteam för att ta reda på orsakerna till frånvaron för att sedan kunna hjälpa eleven tillbaka till en fungerande skolgång.

Här följer några tips på hur du kan hjälpa ditt barn med läxor.

• Hitta rutiner för skolarbete – gärna samma tid varje dag. Helst ska ditt barn ha ätit något så att det finns energi till studierna.
• Samarbeta – bestäm gärna tillsammans hur det ska se ut med läxan. Det är bra om det finns en speciell plats. Köksbordet kan vara en bra plats för många.
• Visa intresse – fråga vad uppgiften innebär. Är uppgiften svår eller enkel, verkar den tråkig eller intressant? Hjälp till, men tänk på att det är ditt barn som ska göra läxan, inte du! Du kan också hjälpa till genom att förhöra ditt barn. Tänk på att inte vara för stressad när du ska hjälpa ditt barn.
• Skapa studiero – stäng gärna av tv, radio, dator, mobiltelefon och annat som kan störa.
• Tjata inte – upprepa inte sådant eleven hört förut. Ställ hellre
  frågor, till exempel ”Hur har du tänkt med läxan? Vill du att vi tittar på skoluppgiften tillsammans?”
• Motivation – om ditt barn är trött och inte särskilt intresserad av hemuppgiften kan du behöva motivera och ”peppa” ditt barn. Det kan till exempel handla om att barnet får välja något gott
  efter middagen, spela ett spel tillsammans med dig eller något annat som barnet tycker är roligt. Ett krysschema där man gör ett synligt kryss för varje avklarad uppgift kan göra det mer konkret och fungera som ett stöd.
• Dela upp arbetet – en del barn behöver hjälp med att dela upp en större uppgift så att allt inte sparas till sista dagen.
• Beröm – uppmärksamma ansträngningen, det vill säga när ditt barn försöker att lösa en uppgift. För en del barn räcker det att ge beröm när läxorna är klara, andra barn vill höra något positivt direkt efter varje deluppgift.

Påminn – du känner ditt barn bäst och vet när du behöver påminna om läxor.

En del barn behöver mer struktur än andra. De behöver veta svaret på följande frågor innan de går till skolan:

• Vem ska jag träffa?
• Med vem eller vilka ska jag vara?
• Vad ska jag göra?
• Vad ska jag ha med mig?
• Hur länge?
• Vad händer sen?

För att skapa en tydlighet och en förutsägbarhet kan det vara bra att sätta upp elevens schema på till exempel kylskåpet. En kalender på väggen som visar vad som händer under veckan kan också underlätta. Kalendern kan visa vilken tid skolan börjar, eventuella aktiviteter efter skoldagens slut och vad det blir till middag.

Att röra sig är bra för inlärningen och viktigt för den fysiska och psykiska hälsan. Uppmuntra ditt barn till olika typer av fysiska aktiviteter. All typ av vardaglig motion är bra, till exempel spontanlek med kompisar, cykla eller gå till skolan. Det är också positivt med gemensamma aktiviteter, ta en promenad, spring eller cykla med ditt barn. Rekommendationerna är minst en timmes fysisk aktivitet per dag där intensiteten ska ge en ökning av puls och andning.

• Läs gärna rekommendationer kring fysisk aktivitet i FYSS. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En meningsfull och lustfylld fritid är ett skönt andningshål i vardagen. Samtidigt är det viktigt med balans i tillvaron, för många aktiviteter kan få motsatt effekt. En del barn behöver ”pushas” för att komma igång med en aktivitet och andra barn behöver bromsas.

Datorer, surfplattor och smartphones är naturliga inslag i de ungas liv. Många barn och ungdomar kommunicerar med varandra via olika sociala medier. De flesta av oss vuxna hänger inte med i
svängarna och ungdomarna ligger hela tiden steget före. För många är sociala medier något positivt och används de på rätt sätt kan de vara ett hjälpmedel i vardagen och i skolarbetet.

Det är viktigt med ett bra samarbete mellan barn och vårdnadshavare när det gäller datoranvändandet. För att det ska finnas tid för skolarbete är det bra att komma överens om skärmtid och hur begränsningarna ska se ut. Hitta gärna skärmfri tid en eller två eftermiddagar i veckan och skärmfria platser, där varken dator eller mobil används, som till exempel matbordet vid lunch och middag. Ett tips är att börja med detta redan när barnen är små för att det ska bli ett naturligt inslag med skärmfri tid även när de blir tonåringar. Prata med andra barns föräldrar och bestäm gemensamma regler. Engagera dig i ditt barns aktiviteter vid skärmen, visa intresse och var delaktig. Vad är det de gör vid datorn? Vad är det för spel de spelar? Vilka personer har de kontakt med? Respektera de rekommenderade åldersgränserna på spel och sociala medier.

Alla barn blir sjuka ibland och måste stanna hemma från skolan.
Om du är osäker på hur du ska agera, tveka inte att kontakta skolsköterskan för rådgivning.

När eleven byter klass, skola eller lärare har skolan rutiner för att överföra viktig information. Sådan information kan finnas dokumenterad i ett åtgärdsprogram eller i en pedagogisk utredning. För överlämnande av information krävs ibland ett samtycke av dig som vårdnadshavare. Det är extra viktigt om ditt barn har haft någon typ av stöd i skolan.

Om du märker att ditt barn är stressat och visar oro inför skolan, till exempel efter lov och helger, kontakta skolans personal och resonera med dem.

Skapa rutiner tillsammans med ditt barn när det gäller:

• Sömn. Ett barn som är sju år behöver mellan tio och tolv timmars sömn och en tonåring mellan åtta och nio timmar. När barnen kommer utsövda till skolan har de bättre möjligheter att klara av skolarbetet.
• Frukost. Barnen behöver energi för att klara av en skoldag. Har ditt barn svårt att få i sig frukost på morgonen kan du packa ner en smörgås och en frukt i skolväskan som barnet kan äta under första rasten.
• Hygien. När barn kommer in i puberteten blir det extra viktigt att sköta hygienen, det vill säga duscha och borsta tänderna.
• Kläder. Det är viktigt att ha rena och fräscha kläder. Det är inte en självklarhet för alla barn och ungdomar. Påminn ditt barn
  eller förbered dagen innan genom att till exempel lägga fram
  kläder.

Ibland behöver du få kontakt med någon som du kan prata med om ditt barn.

På skolan finns ett elevhälsoteam där rektor, kurator, studie-vägledare, skolsköterska, speciallärare och specialpedagog finns tillgängliga. Det kan också vara mentor, ämneslärare, lärare i
fritidshem eller annan personal.

Du kan också kontakta socialtjänsten, om du behöver stöd som förälder, för ditt barn eller hela din familj.

Genom hälsocentralen kan barn, unga eller föräldrar få råd, information och stöd. Du behöver ingen remiss eller vara listad på vårdcentralen.

Du kan också vända dig till BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) om det gäller t.ex. ångest, depression, ätstörning, aggressivitet, koncentration eller tvångstankar.

En gång per termin har du och ditt barn utvecklingssamtal med ansvarig pedagog. Syftet är att prata om barnets kunskaper i olika ämnen och hur kunskaperna kan utvecklas. Barnet brukar själv
berätta om sina upplevelser av skolarbetet och hur det fungerar med personal och klasskamrater.

Behöver ditt barn stöd i skolarbetet ska ansvarig pedagog informera om det vid samtalet. Mentor ska även informera om vad som krävs för att eleven ska nå målen. Under samtalet antecknar läraren det som sägs och det ni kommer överens om.

En förutsättning för att eleverna ska lyckas i skolarbetet och vilja gå till skolan är att de trivs, känner sig trygga och blir bemötta med respekt, värme och tydlighet.

Skolans värdegrund är demokrati och mänskliga rättigheter, vilket innebär att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Alla i skolan ska visa varandra respekt och alla i skolan har ansvar för en bra arbetsmiljö.

Det är förbjudet att kränka eller mobba i skolan. En kränkning kan ske genom text, ord, bild eller på annat sätt. Att kränka kan också vara att slå eller knuffa någon. Det är den som blir slagen och knuffad som avgör om han eller hon känner sig kränkt. När samma elev blir kränkt flera gånger av en eller flera personer är det mobbning. Skolan accepterar inte att elever kränker varandra och inte att elever kränker personal. Skolan accepterar inte heller att personal kränker elever.

Att behandla någon sämre och att inte ge alla samma möjligheter är diskriminering. Det kan gälla elever med olika funktions-nedsättningar och sjukdomstillstånd eller handla om kön, etnisk tillhörighet, om religiös tillhörighet, sexuell läggning och ålder.
Skolan arbetar aktivt för att motverka diskriminering.

Skolan har ett brett jämställdhetsuppdrag. Det handlar om att ge flickor och pojkar samma möjligheter att lära för livet och att fritt utveckla sin potential. Jämställdhet är också ett av de grund-läggande demokratiska värden som skolan ska förmedla till eleverna.

Eleverna har rätt till en bra utbildning i en trygg miljö. I klass-rummen ska det vara lugn och ro så att eleverna kan arbeta och studera. Lärarna och andra vuxna i skolan har ansvar för eleverna i skolan. Om det händer något ska de ingripa för att skapa trygghet och studiero. Eleven ska genom egen ansträngning och delaktighet ta ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö.

• Vi på skolan strävar alltid efter att ha en god dialog med dig som vårdnadshavare.
• Berätta för skolpersonalen om barnet utrycker glädje och positiva kommentarer om skolan eller om barnet uttrycker en oro kring något i skolsituationen.
• Inhämta kunskap om skolans regler, förväntningar och rutiner och följ dessa.
• Kom överens med skolan hur du helst vill kommunicera, som till exempel via telefon, e-post eller sms.
• Visa alltid en positiv inställning till skolan inför ditt barn och ta eventuella funderingar med berörd personal.

Ibland behöver barn extra hjälp för att klara av skolarbetet. Då kan skolan anpassa undervisningen efter barnets behov. Om ditt barn behöver mer stöd än vad skolan kan erbjuda inom ramen för den
ordinarie undervisningen kan skolan utreda vilket stöd ditt barn behöver. Visar utredningen att ditt barn behöver extra stöd ska han eller hon få det, vilket dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Det är
rektor som beslutar vilket stöd eleven ska få. Åtgärdsprogrammet beskriver vad eleven behöver hjälp med, på vilket sätt eleven ska få hjälp och när åtgärden ska utvärderas. Ibland sker stödet i en liten grupp tillsammans med andra barn och ibland sker stödet individuellt. Eleven kan få stöd under en viss period eller under hela sin skoltid.