Tuffa beslut på årets första fullmäktige
Årets första kommunfullmäktige blev en debattintensiv tillställning. På agendan stod flera frågor om förändringar i service och avgifter inom omsorgen.
Den årliga redogörelsen av förra årets talarstatistik inledde årets första kommunfullmäktige innan allmänhetens frågestund tog vid. Kvällens enda fråga kunde sammanfattas med; ”Kan man inte spara på annat än äldreomsorgen?” Bakgrunden var förstås förslagen om förändringarna inom omsorgen.
Frågeställaren lyfte den tuffa situation som anhöriga till personer med demenssjukdom har, vikten av näringsriktiga matportioner och rätten till ledsagning. Kommunstyrelsens ordförande Ola Wigg (S) svarade att det här är tuffa beslut som ingen vill göra. Men andelen äldre är på väg mot nivåer landet inte tidigare sett och det finns inte vårdpersonal att få tag i.
"Gjorts förr utan bra resultat"
Det går att spara på annat sade han retoriskt; större barngrupper, minskat stöd till föreningar, minskat underhållet av lokaler och att sluta snygga upp i kommunen. Det har gjorts förr utan bra resultat.
Den senaste tidens medieuppgifter om inhyrda rektorer och huruvida det är lagligt, väckte frågor under ledamöternas frågestund, liksom frågan om ersättningen i samband med att utbildningschefen slutar.
Antalet invånare med hälsorelaterade problem ökar och grunden läggs redan i unga år. Mycket pekar också mot att siffrorna fortsätter i negativ riktning. För att öka folkhälsan i kommunen krävs insatser och därför beslutade kommunfullmäktige att anta en ny folkhälsostrategi. Den sträcker sig till 2040, men ska revideras varje mandatperiod.
Strategin ska visa riktningen för att stärka, utveckla och skapa förutsättningarna för en god och jämlik folkhälsa i kommunen. Tjänstepersoner, förtroendevalda och myndigheter har under hösten fått lämna synpunkter på strategin.
Dubbla interpellationer
Till sammanträdet hade två interpellationer lämnats. En från Eva Andersson (SD) om hur skolansvariga uppmärksammar särbegåvade barn och i så fall vilka åtgärder som sätts in. Särbegåvade barn har hög inlärningsförmåga och behöver ofta utmanas för att bli stimulerade.
Utbildningsutskottets ordförande Tor Tolander (M) svarade att även om skolan i dag inte når alla särbegåvade barn arbetas det aktivt för hur alla barn, som individer, kan lyftas. Konkret kan det innebära att elever som är klara med en bok kan få nästa årskurs studiematerial. Det finns en plan för att systematiskt stötta elever att ta nästa steg, anförde han.
Den andra interpellationen rörde förslag och besluten om försämringar inom stöd- och omsorgsverksamheten. Oppositionsföreträdaren, Andreas Högdahl (NoP), ville ha svar på hur besluten fattats utifrån att, som han uppfattat det, besparingarnas storlek inte har preciserats. Vilka är riskerna med att lägga ytterligare ansvar på anhöriga? Och hur ser omsorgsutskottets ordförande på att kommunen slutar tillhandahålla matlådor?
Underlag tas fram
Stefan Nybom (S) svarade att majoriteten inte vet allt om kronor och ören, men tillräckligt för att ta de obehagliga besluten. Verksamheten har fördjupat jobbat fram förslagen, sade han, och sitter man i majoritet måste man agera och inte bara utreda.
Frågan om minskad avlastning för anhöriga bekymrade honom mest, sade Stefan Nybom. Vår personal måste vara uppmärksam på om de individuella behoven uppfylls, för riktlinjer träffar inte alltid rätt för alla med behov slog han fast.
Frågan om matlådorna sade Stefan Nybom att han inte har något svar på i dag. Nu tas ett underlag fram för kommande beslut.
Stor brist på personal
Fokus i debatten låg på pengarna, men en minst lika viktig aspekt som lyftes av bland andra Lars Hed (M) är bristen på utbildad omsorgspersonal när åldersgruppen över 80 år hela tiden ökar.
Interpellationsdebatten ledde fullmäktige in på den första av flera beslutsärenden om just förändringarna inom omsorgen. Trots att omsorgsbudgeten utökats tio miljoner kronor väntas ett underskott på lika mycket på grund av minskade statsbidrag och allmänna kostnadsökningar. Men en minst lika viktig orsak till att åtgärder behövs är som nämnts bristen på vårdpersonal, en utmaning många kommuner och regioner brottas med.
Först ut var införande av en avgift för utredande hemtjänst som hittills varit gratis. Utredande hemtjänst är hjälp i det egna boendet till personer som inte har hemtjänst sedan tidigare. Orsaken kan vara förändrat omvårdnadsbehov efter sjukhus- eller korttidsvistelse.
Avgift på fler trygghetstjänster
Fullmäktige antog det liggande förslaget innan man gick till en mer kontroversiell fråga, den om införande om avgift för ledsagning. Tjänsten som hittills varit avgiftsfri föreslås kosta 300 kronor per tillfällen. Ledsagning kan exempelvis handla om att hemtjänstpersonal medföljer vid vårdbesök eller fritidsaktiviteter.
Efter votering beslutades att en avgift på 300 kronor införs. Tjänsten omfattas av högkostnadsskyddet, den så kallade maxtaxan. Avgifter införs också för digitala trygghetsinsatser som mobilt trygghetslarm, trygghetskamera och läkemedelsautomater, även det efter votering.
Kommunstyrelsen har nyligen också fattat beslut om flera förändringar på serviceområdet.
Beslut i korthet
Checkkrediter till kommunala bolag
De kommunala bolagen Nordanstigs Bostäder AB och Nordanstigs Vatten AB beviljas varsin checkkredit för 2024. Besluten är årligt återkommande. Bolagen medges krediter om åtta respektive 15 miljoner kronor.
Investeringsmiljoner överflyttades
Miljoner handlade det också om när delar av förra årets investeringar flyttade över till innevarande år. Inte mindre än 420 miljoner kronor ska investeras, bland annat i nytt särskilt boende och ombyggnad av Stallet i Strömsbruk som blir förskola.
Nytt bostadsförsörjningsprogram klubbat
Fullmäktige klubbade också ett nytt bostadsförsörjningsprogram. Programmet är ett lagkrav och det ska revideras regelbundet.
Se fullmäktigesammanträdet i efterhand
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För mer information
Eva Engström, kommunsekreterare
0652-361 03, eva.engstrom@nordanstig.se