Högsäsong för invasiva främmande arter
Vi närmar oss högsäsong för invasiva främmande arter. Jättebalsamin, blomsterlupin och vresros är några exempel på främmande arter som sprider sig i naturen och tränger undan naturligt förekommande växter och djur. Men det går att minska spridningen, och här har allmänheten en viktig roll.
Invasiva arter som sprids i naturen tränger undan naturligt förekommande växter och djur och hotar den biologiska mångfalden. Är man medveten om hur invasiva arter sprids är det lättare att undvika spridning. För att hindra spridning på kommunens marker arbetar vi med att kartlägga och bekämpa existerande bestånd av invasiva växter, främst de arter som finns i EU:s förteckning
Länk till annan webbplats. då det är lag på att bekämpa dessa.
Håll koll i din trädgård
För dig som har trädgård är det viktigt att ha koll på vad som spirar i rabatterna och hur eventuella invasiva växter ska hanteras för att hindra spridning. Växter kan få spridning både genom frön och rotskott. Se till att du inte hjälper dem på vägen. Förhindra fröspridning genom att klippa bort frökapslar och blomstänglar innan de hinner spridas.
Var noga med att inte lägga växtmaterialet på komposten, det främjar spridningen. Gemensamt för alla invasiva växter är att växtavfallet inte får slängas i naturen. Det ska packas i dubbla plastpåsar och slängas på anvisad plats vid återvinningscentralen. Risken för spridning är som störst just vid hantering och transport.
Lämna ditt avfall på Homons ÅVC
Växtmaterial från invasiva växter packas i dubbla genomskinliga plastsäckar och lämnas till Homons återvinningscentral i Jättendal. Växterna hanteras på ett speciellt sätt och ska därför lämnas till en kundmottagare på plats. För privatpersoner ingår det i avfallstaxan. Verksamhetskunder betalar 1 800 kr/ton + moms.
Lista med invasiva främmande arter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.
Några invasiva växter och djur i naturen
Blomsterlupin
Finns över nästan hela landet. Blir upp till 120 centimeter hög, får blå, rosa, vita och lila blommor i klasar.
Jättebalsamin
Förekommer över nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa.
Jätteloka
Finns i nästan hela Sverige. Kan bli upp till tre meter hög. Växtsaften kan ge svårartade blåsor.
Kanadensiskt gullris
Finns i södra och mellersta Sverige, Jämtland och hela östkusten. Blir upp till två meter hög, får många små, gula blommor i vippor.
Kinesisk ullhandskrabba
Om du hittar en krabba i en svensk sjö så kan du vara 99 procent säker på att det är en kinesisk ullhandskrabba. Den kan också leva i salt och bräckt vatten. Den har en kvadratisk ryggsköld som kan bli upp till sju centimeter. Vuxna krabbors klor har ullig borst och vita fingerspetsar.
Mink
Finns över praktiskt taget hela landet, framför allt i skärgården och längs kuster, vid sjöar och vattendrag. Är 45–70 centimeter lång, har mörkbrun till svartbrun päls och vit haka.
Signalkräfta
Sprider kräftpest som är dödlig för inhemska kräftor. Lever i sjöar, dammar och vattendrag.
Gör rent båtar och fiskeredskap noggrant om de ska användas i olika vatten för att undvika spridning av kräftpesten.
Vattenpest
Undervattensväxt som sprider sig lätt. Sjöar och vattendrag växer igen och den ödelägger livsmiljön för andra växter och djur. Gör rent båtar och fiskeredskap om du ska flytta dem från ett vatten till ett annat.
Vresros
Finns i södra och mellersta Sverige och längs Norrlandskusten, ofta på stränder. Stor, tät taggig buske med rosa till vita blommor som bildar platta nypon.
Kort film: Så hanterar du blomsterlupiner
Se vår film om hur du hanterar blomsterlupinen.
Till vänster jättebalsamin, till höger jättelokan i Hassela som är bra mycket högre än Erland Jakobsens 184 cm.
För mer information
Erland Jakobsen, teknik- och miljöhandläggare
0652-360 70, erland.jakobsen@nordanstig.se