MENY


Högsäsong för invasiva främmande arter

Sommar, sol och – högsäsong för invasiva främmande arter. Jättebalsamin, blomsterlupin och vresros är några exempel på främmande arter som nu sprider sig i den svenska naturen. Men det går att minska spridningen, och här har allmänheten en viktig roll.

Tillsammans med en rad andra växter och djur utgör de ett ökande hot mot våra ekosystem och den biologiska mångfalden. Invasiva arter som sprids i naturen tränger undan naturligt förekommande växter och djur och hotar den biologiska mångfalden. Är man medveten om hur invasiva arter sprids är det lättare att undvika spridning. Enligt Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ökar vår medvetenhet. De driver gemensamt en informationssatsning för att öka våra kunskaper och på så sätt förebygga att dessa arter sprids. Nordanstigs kommun är en av de 100 organisationer och myndigheter som deltar i satsningen.

Vi kartlägger och bekämpar

För att hindra spridning på kommunens marker arbetar vi med att kartlägga och bekämpa existerande bestånd av invasiva växter, främst de arter som finns i EU:s förteckning Länk till annan webbplats. då det är lag på att bekämpa dem.

– Vi arbetar också för att få in en rutin på att kontrollera platser där vi planerar att utföra grävarbeten, så att det inte finns växter som kan spridas vidare med maskiner. När vi utför arbeten i vatten har vi krav på att maskiner och verktyg rengörs innan de används på annan plats, säger Trollet Ingelman Åslund, ekolog.

Håll koll i din trädgård

För dig som har trädgård är det viktigt att ha koll på vad som spirar i rabatterna, och hur eventuella invasiva växter ska hanteras för att hindra spridning. Växter kan få spridning på olika sätt; genom frön och rotskott. Se till att du inte hjälper dem på vägen. Förhindra fröspridning genom att klippa bort frökapslar och blomstänglar innan de hinner spridas. Var noga med att inte lägga växtmaterialet på komposten, för då har du bara hjälpt till med spridningen.

Olika åtgärder gäller för olika växter och det är bäst att läsa på innan man gör något. Gemensamt för alla invasiva växter är att växtavfallet inte får slängas i naturen. Det ska packas i dubbla plastpåsar och slängas på anvisad plats vid återvinningscentralen. Risken för spridning är som störst just vid hantering och transport.

På land

  • Lämna inte trädgårdsavfall från invasiva växter i naturen eller på komposten.
  • Transport av invasiva växter ska ske skyddat, växterna ska vara väl förpackade i plastsäckar.

I vatten

  • Undvik agn med fisk från annat vatten.
  • Töm aldrig damm- eller akvarievatten i naturen.
  • Rengör båt och fiskeredskap som flyttas mellan olika vatten.

Lämna ditt avfall på Homons ÅVC

Växtmaterial från invasiva växter packas i dubbla genomskinliga plastsäckar och lämnas till återvinningscentralen i Jättendal.

– Samtliga renhållningskunder i kommunen är välkomna till Homons ÅVC med sina säckar. För privatpersoner ingår det i avfallstaxan. Växterna hanteras på ett speciellt sätt och ska lämnas till en kundmottagare på plats. Verksamhetskunder är också välkomna och även de måste packa materialet i säckar. Priset för verksamheter är 1800 kr/ton + moms, berättar avfallschef Jimmy Nilsson.

Säker hantering av avfall med invasiva främmande växter för dig som har trädgård (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Lista med invasiva främmande arter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Blomsterlupin
Finns över nästan hela landet. Blir upp till 120 centimeter hög, får blå, rosa, vita och lila blommor i klasar.

Jättebalsamin
Förekommer över nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa.

Jätteloka
Finns i nästan hela Sverige. Kan bli upp till tre meter hög. Växtsaften kan ge svårartade blåsor.

Kanadensiskt gullris
Finns i södra och mellersta Sverige, Jämtland och hela östkusten. Blir upp till 2 meter hög, får många små, gula blommor i vippor.

Kinesisk ullhandskrabba
Om du hittar en krabba i en svensk sjö så kan du vara 99 procent säker på att det är en kinesisk ullhandskrabba. Den kan också leva i salt och bräckt vatten. Den har en kvadratisk ryggsköld som kan bli upp till sju centimeter. Vuxna krabbors klor har ullig borst och vita fingerspetsar.

Mink
Finns över praktiskt taget hela landet, framför allt i skärgården och längs kuster, vid sjöar och vattendrag. Är 45–70 centimeter lång, har mörkbrun till svartbrun päls och vit haka.

Signalkräfta
Sprider kräftpest som är dödlig för inhemska kräftor. Lever i sjöar, dammar och vattendrag.
Gör rent båtar och fiskeredskap noggrant om de ska användas i olika vatten för att undvika spridning av kräftpesten.

Vattenpest
Undervattensväxt som sprider sig lätt. Sjöar och vattendrag växer igen och den ödelägger livsmiljön för andra växter och djur. Gör rent båtar och fiskeredskap om du ska flytta dem från ett vatten till ett annat.

Vresros
Finns i södra och mellersta Sverige och längs Norrlandskusten, ofta på stränder. Stor, tät taggig buske med rosa till vita blommor som bildar platta nypon.

Kort film: Så hanterar du blomsterlupiner

(alt=””) Länk till annan webbplats.

Se vår film om hur du hanterar blomsterlupinen.

En man intill en växt som är mycket större än mannen.

Till vänster jättebalsamin, till höger jättelokan i Hassela som är bra mycket högre än Erland Jakobsens 184 cm.

För mer information

Trollet Ingelman Åslund, ekolog
0652-361 61, trollet.ingelman.aslund@nordanstig.se