TAKK – ett sätt att kommunicera

Bättre kommunikation med brukarna tack vare bilder och tecken. Personalen på gruppbostäderna Berge och Rösta och den dagliga verksamheten Paletten har träffats vid flera tillfällen under hösten för att lära sig kommunicera med hjälp av metoden TAKK.

Kate Madsen Andersson är stödpedagog och Jeanette Lindgren-Norling habiliteringspersonal på Berge gruppbostad. De har hållit i utbildningen, och personalen har träffats ett par timmar åt gången vid sammanlagt fem tillfällen under hösten. Utbildningen har tagits fram av Region Uppsala och de digitala lektionerna har kompletterats med samtal och övningar för att gruppen ska lära sig mer. Kate har också tagit fram ett memoryspel med bilder för att personalen ska kunna öva tillsammans med brukarna.

TAKK står för ”Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation” och är en metod där tecken och bilder används tillsammans med tal som kommunikationsstöd. Det underlättar språkförståelse och lärande, men fungerar också som ersättning för talat språk. TAKK är inte samma sak som teckenspråk, men bygger på tecken som används i teckenspråket.

I vår kommun finns flera verksamheter där TAKK nu börjar användas: gruppbostäderna, daglig verksamhet samt korttidsboendet Koalan. 

– Alla har rätt till sin egen kommunikation, säger Kate Madsen Andersson. Med TAKK kan brukare som inte har språket kommunicera med hjälp av bilder och tecken och visa praktiskt vad de menar. Rätten att kommunicera handlar om delaktighet, att kunna säga vad jag tycker, säga nej, få välja, bli pratad med och inte om, be om saker, delta i meningsfulla samtal, göra sin röst hörd, uttrycka känslor och mycket mer.

En naturlig del av vardagen

TAKK ska vara en naturlig del av vardagen, menar Kate Madsen Andersson. Bilder ska till exempel finnas lättillgängliga för att användas i den dagliga kommunikationen. Det gäller att få in tankesättet och att det ska vara roligt. I stödpedagogutbildningen som Kate gick poängterades vikten av kommunikation eftersom det ger brukarna förutsättningar att bli både mer självständiga och delaktiga.

– Jag blir glad när jag ser att vi når fram. Brukarna kan vara mer kommunikativa när vi ger dem den här möjligheten. Men det tar tid. Man får inte vara naiv.

För mer information

Susanne Pettersson, enhetschef
0652-363 17, susanne.pettersson@nordanstig.se

Kate Madsen Andersson, stödpedagog
0652- 360 00 (växel), 0652-36145 (Paletten), kate.madsen-andersson@nordanstig.se