MENY

Frågor och svar om fiske- och vattenvård

Inskickade frågor och svar om fiske- och vattenvård

Här redovisar vi de hittills inkomna frågor och kommunens svar på respektive fråga.

Fråga

Hej,

Jag är intresserad av att vara med i projektet.

Bygger just nu fritidshus i Sörfjärden, och fiskar en del i Gnarpsån och även havsöring efter kusten. Har stort intresse i fiskevård och biotopförbättringar.

Mvh Magnus Lilja

Svar

Hej Magnus!

Tack för ditt meddelande. Trevligt att du vill medverka i det fiske- och vattenvårdsarbete som bedrivs i Nordanstigs kommun. Med tanke på att du bygger ett fritidshus i Sörfjärden och fiskar i Gnarpsån så föreslår jag att du tar kontakt med Gnarps fiskeområde och hör dig för med fiskeområdet på vilket vis du kan bidra till det arbete de bedriver. I år planerar kommunen att i samarbete med Gnarps fiskeområde återställa flottledsrensade strömsträckor i Annån och Gnarpsån. Totalt planerar vi att återställa 450 m² strömvattenbiotop i Annån och Gnarpsån 2020. Det är Gnarps fiskeområde som sköter den viktiga kontakten med de många fastighetsägare som berörs av de planerade åtgärderna. På de strömsträckor där fastighetsägaren inte godkänner åtgärden kommer ingen åtgärd att utföras…

Via följande länk hittar du kontaktuppgifter till fiskeområdets kontaktpersoner: http://www.fiskaignarp.n.nu/kontakta Länk till annan webbplats.

Fråga

Medborgarfråga eller synpunkt om fiske- och vattenvård 1/På vilket sätt tar fiskeprojektet hänsyn till alla kulturhistoriska värden som finns utefter alla åar och vattendrag. 2/ Samma fråga gäller också biotoper som vuxit fram under de århundraden vattendragen varit i människans tjänst, vissa arter är faktiskt beroende av dessa. 3/ På vilket sätt gynnar utrivningen av dammar yrkesfisket i Bottenhavet och produktionen av mat vilket påstås.

Svar

Hej!

Tack för dina frågor. Då du numrerat frågorna följer här svaren på dessa frågor samma princip:

  1. För att kommunen ska kunna utföra en vattenvårdsåtgärd, en så kallad vattenverksamhet, krävs i regel först att en anmälan skickas till länsstyrelsen eller att ett tillstånd erhållits från mark- och miljödomstolen. I det fall kulturmiljövärden kan påverkas av åtgärden kommer länsstyrelsen (anmälan) eller mark- och miljödomstolen (tillstånd) att ställa krav på att sådant underlag bifogas anmälan eller ansökan om tillstånd att länsstyrelsen eller domstolen kan ställa påverkan på kulturmiljön mot naturmiljönyttan. Om länsstyrelsen eller domstolen kommer fram till att skadan på kulturmiljön inte vägs upp av den naturmiljönytta som åtgärden medför kommer kommunen inte tillåtas genomföra den aktuella åtgärden.
  2. Påverkan på vattenlevande organismer är ofrånkomlig vid vattenvårdsåtgärder. Beroende på vilken typ av vattenvårdsåtgärd det handlar om så kan vissa vattenlevande arter påverkas negativt av åtgärden. Om en damm i ett vattendrag tas bort så kan en större nästintill stillastående vattensamling i vattendraget förvandlas till en strömmande fors. Arter som är anpassade att leva i någorlunda stilla vatten förlorar då en lämplig livsmiljö på den aktuella platsen, samtidigt som andra arter gynnas. Utrivning av en vattenanläggning, såsom en damm, kräver tillstånd och i ansökan om ett sådant tillstånd ska en miljökonsekvensbeskrivning ingå. Vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla framgår av 6 kap. miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen och det ingår i mark- och miljödomstolens uppdrag att ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller dessa krav. Om miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyller kraven och därmed inte godkänns så avvisar domstolen ansökan. Genom den tillståndsprocess som måste föregå en dammutrivning säkerställs att hänsyn tas till den påverkan som åtgärden medför på naturmiljön.
  3. Laxfiskar som lever en stor del av sitt liv i havet, som till exempel havsöring, vandrar inför leken upp i vattendrag för att reproducera sig. Genom att riva Milsbro- och Gällstadammen återskapas 95 km fria vandringsvägar för fisk i Gnarpsåns avrinningsområde samtidigt som ca 214 000 m² lämpliga reproduktionsområden för öring tillgängliggörs. Detta medför att havsöring som vandrar upp i Gnarpsån för att leka kan hitta bättre lekplatser än tidigare samtidigt som avkommans möjlighet att hitta en lämplig uppväxtmiljö i avrinningsområdet före utvandringen till havet förbättras betydligt. Detta sammantaget väntas på sikt medföra att Gnarpsåns avrinningsområde, efter dammutrivningarna, kan ”producera” fler blivande havsöringar varje år och därigenom förbättras förutsättningarna för kustfisket. Enligt Artfakta från ArtDatabanken (SLU) varar havsöringens vistelse i havet, som tillbringas i kustområdet, från ett halvt upp till sex år innan fisken vandrar upp i strömmande vatten igen.