Unga i jordbruket hjärtefråga för Klas-Erik
Klas-Erik Andersson tog över föräldragården i Gnarp 2004 och har idag plats för 1 700 grisar. När förtroendevalda och tjänstepersoner besökte gården blev det samtal om framtidsutmaningar och jordbrukets minskade attraktionskraft, men också om god gård- och djurhälsa.
Klas-Eriks verksamhet består av grisproduktion och spannmålsodling. Varje år sår han 222 hektar vete, korn, havre och ärtor som är grunden i den soppa som är grisarnas primära föda. Han tillsätter även en del soja, aminosyror och vitaminer i blandningen.
Det finns flera energibesparande åtgärder på gården, t.ex. solpaneler, tak på gödselbrunnarna och pelletspanna för torkning av foder.
Grisarna som Klas-Erik föder upp kommer från en gård utanför Sundsvall. Efter 65-75 dagar gallras de som är fullvuxna ut för slakt, som sker i Rättvik. Snittet är 3-5 nya griskullar varje år och för att undvika smitta får de aldrig gå omlott.
– Tömmer man stallet innan man tar in nytt så bryter man smittvägar. Och man behöver köpa djur från ett och samma ställe, annars blir det samma smitthärd som på ett dagis därinne, säger Klas-Erik.
Att få fler unga engagerade i jordbruk är en hjärtefråga för Klas-Erik. Ungdomsjobben inom lantbruket förvinner samtidigt som det är svårt med generationsskiften. För försörjningsgradens skull behöver statusen och kunskapen om lantbruk höjas.
– Att hitta intresserat folk är svårt och vi behöver bli fler som vill driva jordbruk. Jag känner bönder som behövt lägga ner sin verksamhet till följd av att de inte har nog med personal. Har du kommit upp dig så går det bra med lantbruk. Det är inte en dålig bransch, men studerar man på naturbruksprogrammet så väljer många att skippa djurdelen och blir maskinentreprenörer i stället.
De största hoten mot jordbruket, som Klas-Erik ser det, är kapitalförsörjningen och tillgången på personal. Det är dyrt att investera och jordbruk idag har blivit väldigt teknikintensivt.
Klas-Erik framhåller att det mycket väl kan vara så att han producerar tillräckligt mycket fläskkött för att försörja hela Nordanstigs kommun, och enligt Nordanstigs handlingsplan för Sveriges livsmedelsstrategi 2022–2023, så stämmer det.
– Hade jag varit tio år yngre hade jag dubblerat min verksamhet, det går ju bra ekonomiskt.
Klas-Erik besöktes i februari av kommunstyrelsens ordförande Ola Wigg, kommunchef Erik Hedlund, enhetschef Jenny Norberg, näringslivsutvecklare Vera Ahlm och vux-praktikanten Kajsa Hansson.
