Detaljplaneprocess

Vilket sätt som väljs beror bland annat på hur omfattande detaljplanen är och hur stort allmänhetens intresse är. Det är kommunen som bestämmer om ett planarbete ska påbörjas eller inte.

Planprocessen enligt standardförfarande

Ett förslag till ny eller ändrad detaljplan arbetas fram

Ett förslag till ny detaljplan eller ändring av befintlig detaljplan kan initieras av kommunen eller av dig som privatperson. Du som vill att kommunen ska göra en detaljplan för ett visst område kan ansöka om ett planbesked.

Under arbetet med att ta fram en detaljplan ska det finnas en eller flera kartor över området samt en fastighetsförteckning med information om vilka fastigheter som berörs av planen.

I detaljplanen utreder kommunen frågor om till exempel vägar, vatten och avlopp samt hur området bör användas.

Samråd

När ett planförslag har tagits fram får fastighetsägare, myndigheter och andra som berörs och har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Det kallas samråd. Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Ibland ordnas ett samrådsmöte där vi berättar om förslaget. Om du har synpunkter på förslaget till en detaljplan ska du lämna dem i skriftlig form. Inkomna synpunkter beaktas och kan ibland leda till att planförslaget ändras.

Granskning

Efter eventuella ändringar ställs planförslaget ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna dina synpunkter. De som yttrat sig under samrådet, och andra berörda, ska få ett meddelande om att planförslaget ska granskas. Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut. De skriftliga synpunkterna från granskningen sammanställs i ett granskningsutlåtande.

Detaljplanen antas

När granskningstiden har gått ut antas detaljplanen av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Berörda parter meddelas och beslutet anslås.

Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området kan du vara berörd. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel. Du kan överklaga beslutet under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till kommunen.

Detaljplanen börjar gälla (laga kraft)

När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Om någon har överklagat detaljplanen vinner den laga kraft när mark- och miljödomstolen eller högre instans slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte har överklagats. Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen upphävs och inte vinner laga kraft.

Planprocessen enligt utökat förfarande

Utöver ovanstående förfarande ingår följande punkter i ett utökat förfarande; kungörelse och samrådsredogörelse. Kungörelse innebär att kommunen informerar allmänhet i god tid, på sin officiella anslagstavla, om ett kommande samråd. Samrådsredogörelsen är ett dokument som samlar alla inkomna synpunkter efter ett samråd. Samrådsredogörelsen förklarar varför vissa synpunkter inte blivit beaktade i planprocessen.

Planprocessen enligt begränsat standardförfarande

En planprocess som arbetas fram enligt begränsat standardförfarande förkortar arbetet. Planförslaget godkänns i samband med samrådet och antas därefter. Granskningsprocessen är inte aktuell i detta utförande. Detaljplanen måste dock vinna laga kraft innen den blir gällande.