Vattentjänstplan
Vattentjänstplanen visar vad som behöver göras för att tillgodose behovet av allmänna vatten- och avloppstjänster på lång sikt. Den förklarar också vilka åtgärder vi måste ta, för att våra vatten- och avloppssystem ska fungera och klara av skyfall.
Fakta om vattentjänstplan
Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster ska det finnas en aktuell vattentjänstplan i alla kommuner.
Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses, samt kommunens bedöming av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna VA-ansläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.
Bakgrund
Om vattentjänstplan
Enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster ska det finns en aktuell vattentjänstplan i alla kommuner. Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses, samt kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna VA-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.
Vattentjänstplanen har tagits fram genom ett förvaltningsövergripande arbete mellan Nordanstigs kommun, Norrhälsinge miljökontor och MittSverige Vatten och Avfall och utgör en del av kommunens VA-plan.
Vattentjänstplanen är inte bindande men utgör ett underlag för prioritering och beslut kring kommunens VA-försörjning.
Revidering och uppföljning
Vattentjänstplanens planperiod är fyra år medan planeringshorisonten för åtgärderna sträcker sig cirka 10–15 år fram i tid.
Kommunfullmäktige beslutar om antagande och ändring av en vattentjänstplan. Planen ska aktualitetsprövas minst vart fjärde år.
Uppföljning av arbetet med vattentjänstplanens åtgärder och planering av kommande arbete görs årligen inför arbetet med budgetprocesserna för Nordanstigs Vatten och Nordanstigs kommun.
VA-planering i kommunen
För att spill-, dag -, och dricksvattenförsörjning i kommunen ska vara hållbar krävs en strategisk och långsiktig planering. VA-planering kan ge ett förbättrat stöd vid andra former av kommunal planering så att vattenfrågorna lyfts fram på ett tydligt sätt. VA-planering underlättar kommunens eget arbete med handläggning och investering men gör det också enklare för enskilda fastighetsägare och verksamhetsutövare att planera sina investeringar i enskilda anläggningar.
De nationella målsättningar och lagstiftningar som påverkar VA-verksamheten beskrivs i VA-översikten. De lokalt antagna styrande planer och beslut som påverkar VA-verksamheten är främst översiktsplanen och kretsloppsplanen.
Kommunens VA-planering återfinns i VA-planen som från och med 2025 innehåller följande delar:
VA-översikt som ger en bakgrund och beskriver på en översiktlig nivå nuläget för de frågor som har störst betydelse för VA-försörjningen och vattenförekomster i kommunen. En annan viktig del i VA-översikten är bebyggelseförhållanden och bebyggelseutveckling.
VA-policy som är ett uttryck för kommunens viljeinriktning och ligger till grund för VA-planarbetet både inom och utom verksamhetsområden för allmän VA-försörjning. VA-policyn redovisar principiella ställningstaganden och strategiska vägval som kompletterar översiktsplanen och gällande lagar och författningar.
Handlingsplaner som hanterar olika sakfrågor inom VA-området. Denna vattentjänstplan ingår i Nordanstigs kommuns VA-plan som en handlingsplan.
%20VA-figur.webp)
Förvaltningsövergripande åtgärder
I samband med antagande av VA-plan inklusive Vattentjänstplan under 2026 upprättas en arbetsgrupp som hanterar VA-planeringsfrågor i kommunen. Arbetsgruppen består av representanter för Nordanstigs kommun, MittSverige Vatten och Avfall och Norrhälsinge miljökontor. Syftet med gruppen är bland annat att följa upp genomförandet av VA-planens åtgärder, bidra till att effektivisera och samordna arbetet med planen samt hantera strategiska frågor för att tydliggöra långsiktig helhetssyn för kommunens VA-arbete.
Verksamheten för Tillväxt och Service på Nordanstigs kommun ansvarar för VA-planen och är sammankallande för arbetsgruppen.
Under planperioden behöver ett styrdokument för dagvatten tas fram där ansvar i olika dagvattenrelaterade frågor och riktlinjer för arbete med dagvatten beskrivs. Arbetet initieras av den arbetsgrupp som beskrivs ovan men kan utökas till att innefatta fler funktioner.
Plan för den allmänna VA-anläggningen
Inledning
Plan för den allmänna anläggningen sammanfattar hur VA-huvudmannen avser att utveckla den allmänna VA-anläggningen så att behovet av allmänna vattentjänster kan tillgodoses och miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten ska kunna följas.
För ytterligare information om den allmänna VA-anläggningen hänvisas till VA-översikten som ingår i VA-planen.
I Nordanstig finns ett stort renoverings- och åtgärdsbehov inom den allmänna VA-anläggningen och MSVA har ett mångårigt arbete framför sig för att förbättra statusen för såväl anläggningar som ledningsnät. Detta kräver även löpande prioriteringar då det finns en begränsad reinvesteringsbudget. I verksamheten finns det detaljerade investeringsplaner för de närmast kommande åren och i föreliggande Plan för den allmänna VA-anläggningen redovisas åtgärderna enbart övergripande.
Nordanstig Vatten AB (NVAB) är VA-huvudman i Nordanstigs kommun och är tillsammans med Timrå och Sundsvall Vatten ett av ägarbolagen i MittSverige Vatten & Avfall AB (MSVA). Nordanstig Vatten AB äger alla VA-anläggningar i kommunen, men har ingen anställd personal. All personal som svarar för drift, underhåll, förnyelse och utveckling av VA-verksamheten liksom kundservice och andra delar är anställda i MSVA.
MSVA ombesörjer således produktion och distribution av dricksvatten till drygt 126 000 människor i Sundsvalls, Timrås och Nordanstigs kommuner. Bolaget tar också hand om och renar spillvatten som därefter återförs till naturen.
Strategiskt arbete för förnyelse och utveckling
NVAB:s styrelse har, liksom de övriga ägarbolagens styrelser, antagit ett antal strategier som ska ge stöd åt MSVA när det gäller arbetssätt och prioriteringar inom VA-verksamheten. Strategierna överensstämmer med de ställningstaganden som är gjorda kommunens VA-policy. Målet är att strategierna ska leda till en långsiktigt hållbar VA-verksamhet utifrån aspekter som hälsa och miljö, energi- och resursutnyttjande, ekonomi med mera. De behov och åtgärder som beskrivs i detta kapitel är en följd av de strategiska ställningstaganden som gjorts i dessa dokument.
Utöver den strategiska planeringen arbetar NVAB/MSVA även kontinuerligt med konkreta investerings- och reinvesteringsprojekt inom Nordanstig och övriga ägarkommuner som faller ut från förnyelsebehov, samhällets infrastruktur- och stadsutvecklingsprojekt, akuta behov etcetera.
Dricksvatten
Dricksvattenförsörjningen är central i ett samhälle och omfattar vattentäkter, vattenverk- och distributionsanläggningar. Inom dricksvattenförsörjning läggs stor vikt på trygghet och säkerhet så som vattenkvalitet och leveranssäkerhet. Produktion och distribution kräver ett framsynt arbetssätt, bland annat avseende säkerhet, krissituationer och risker kopplade till klimatförändringar.
Behov och planeringsförutsättningar dricksvatten
Övergripande behov kopplat till den allmänna dricksvattenanläggningen i Nordanstigs kommun:
- Utföra ett planerat underhåll vid anläggningarna för att säkerställa en trygg och säker leverans av dricksvatten.
- Ha en uppdaterad riskanalys som ligger till grund för anläggningsutformning och kontroll..
- Ha fastställda vattenskyddsområden utifrån aktuell lagstiftning och vägledning samt ha vattendomar som överensstämmer med aktuellt vattenuttag och framtida behov.
- Ha relevanta behandlingssteg utifrån råvattenkvaliteten och beredskap för förändrad råvattenkvalitet (till följd av exempelvis klimatförändringar).
- Ha reservvattenalternativ och nödvattenlösningar så att försörjningen kan upprätthållas vid störning och kris.
Åtgärder dricksvatten
Planerade strategiska åtgärder och utvecklingsinsatser inom dricksvattenområdet kopplat till Nordanstig Vattens anlägningar och verksameht sammanfattas i Tabell 1.
Åtgärder | Tidplan |
|---|---|
Faro-, risk- och sårbarhetsanalys. Krav utifrån EU:s dricksvattendirektiv på att hålla analyser uppdaterade. Analyserna i sin tur utgör underlag för utformning av kontrollprogram. | 2026–2035 |
Uppdatering av vattenskyddsområden utifrån MSVA:s verksamhetsplan för uppdatering av vattenskyddsområden. | 2022–2031 |
Utredningar av reservvattenförsörjning utifrån MSVA:s verksamhetsplan för reservvattenförsörjning vid befintliga vattentäkter samt nya möjliga vattentäktsområden. | 2025–2028 |
Nödvatten- och krishantering. Kontinuitetsplanering, återställning av IT-system samt övning. Åtgärder för att uppnå fastslagna försörjningsmål. | 2025–2035 |
Säkerhet. Utredning av behov samt planering av åtgärder gäller både digital och fysisk säkerhet. | 2022–2035 |
Digital tillsyn och övervakning. Syftet är att fortsätta utveckla digitalisering för långsiktig hållbarhet; arbetsmiljö, ekonomi, energi- och resursutnyttjande. | 2025–2035 |
Riskanalys extremväder. Utreda och ta fram åtgärdsförslag som rör extermväder (skyfall, torka, ras och skred). | 2025–2028 |
Harmånger, PFAS-åtgärder. Åtgärder för att möta gränsvärdet för PFAS4 4 ng/l som börjar gälla 2026-01-01. | 2024–2027 |
Tabell 1. Planerade strategiska åtgärder och utvecklingsinsatser för den allmänna dricksvattenanläggningen.
Spillvatten
Den allmänna anläggningen frör spillvatten omfattar reningsverk, slambehandling, pumpstationer och ledningsnät.Viktiga framtidsfrågor handlar bland annat om att möta framtida reningskrav, arbeta för en god energianvändning, hantering av tillskottsvatten och säkerställa kapacitet vid utveckling i form av nya bostadsområden och verksamhetsytor inom kommunerna. Strategiska frågor om slamanvändning hanteras under eget avsnitt.
Behov och planeringsförutsättningar spillvatten
Övergripande behov kopplat till spillvattenrening i Nordanstigs kommun:
- Löpande driftoptimering, underhåll och utveckling av anläggningarna för att uppnå bästa möjliga rening med minsta möjliga insats av energi, kemikalier och andra resurser.
- Löpande uppströmsarbete för att identifiera källor till icke önskvärda föroreningar som leds till reningsverken.
- Förbättra övervakning och mätning av bräddat vatten i reningsverk och pumpstationer.
- Utveckla befintliga avloppsreningsverk längs med kusten för att möta kommunens utbyggnadsplaner.
- Att ha miljötillstånd utifrån aktuell lagstiftning.
- Att ha en skyfallsplanering för spillvattenanläggningar utifrån gällande lagstiftning.
Åtgärder spillvatten
Planerade strategiska åtgärder och utvecklingsinsatser inom spillvattenområdet kopplat till Nordnanstigs Vattens anläggningar presenteras i tabell 2.
Åtgärder | Tidplan |
|---|---|
Mellanfjärden ARV, kapacitetsökning. Utredning och åtgärder för att möta ökad belastning. | 2025–2029 |
Sörfjärden ARV, kapacitetsökning. Utredning och åtgärder för att möta ökad belastning. | 2026–2030 |
Jättendal ARV, upprustning av gammal utrustning. Åtgärd för att säkerställa övervakning och funktion. | 2025–2029 |
Bergsjö ARV, slamhantering. Åtgärder för att säkerställa drift av slamavvattningen då Bergsjö ARV tar emot externslam från andra anläggningar inom NVAB. | 2025–2027 |
Åtgärder värme och ventilation. Vid anläggningar där värme och ventilationen behöver ses över och åtgärdas. | 2025–2030 |
Krishantering. Rutin för att säkra arbete vid bortfall av systemverktyg, exempelvis Idus och WinCC. Kontinuitetsplanering. | 2025–2028 |
Tabell 2. Planerade strategiska åtgärder och utvecklingsinsatser inom spillvattenområdet kopplat till Nordanstig Vattens anläggningar.
Slamhantering
Avsättningen av avloppsslam har sedan ett tiotal år hanterats av entreprenörer som upphandlats för transport och omhändertagande av slammet. Omhändertagandet har till största del inneburit att slammet använts som material vid tillverkning av anläggningsjord. Nordanstig Vattens nuvarande avtal sträcker sig som längst till och med 2028 om ingen av parterna säger upp avtalet tidigare.
Gällande lagstiftning för slamhantering är från 1980-talet och flera statliga utredningar har gjorts med förslag på en uppdaterad lagstiftning, men inget förslag har gått igenom. En översyn av EU:s Slamdirektiv pågår och innan det är klart är det inte troligt att vi får en ny svensk lagstiftning.
I den slamstrategi som beslutats av NVAB/MSVA finns även vägval beskrivna. Ett handlar om att hålla många avsättningsvägar öppna och arbeta aktivt med omvärldsbevakning och samverkan med intressenter och branschkollegor fram tills det finns kunskap och underlag för att välja väg. Ett annat vägval är att i så stor utsträckning som möjligt nyttja rötning som behandlingsmetod för att producera biogas som kan komma samhället till nytta.
Behov och planeringsförutsättningar avloppsslam
Övergripande behov kopplat till slamhantering i Nordanstigs kommun:
- Den framtida jordmarknaden är osäker och dagens hantering uppfyller inte NVAB:s krav på långsiktig hållbar slamhantering.
- Avsaknaden av aktuell lagstiftning innebär osäkra planeringsförutsättningar och gör det svårt att ta långsiktiga investeringsbeslut.
- Utifrån det osäkra läget ligger inriktningen på att gå mot en slamhantering/behandling som medger flexibilitet när det gäller avsättningen av slamprodukten.
- Löpande uppströmsarbete för att identifiera källor till icke önskvärda föroreningar som leds till reningsverken och som kan ackumuleras i avloppsslammet.
- Utifrån dagens situation bör man utgå från att det kommer att bli ökad kostnad för slamhanteringen i framtiden, detta kan slå igenom vid nästa upphandling av omhändertagande som blir 2027.
Åtgärder avloppsslam
Planerade strategiska åtgärder och utvecklingsinsatser inom slamområdet kopplat till Nordanstigs Vattens anläggningar presenteras i tabell 3.
Åtgärder | Tidplan |
|---|---|
Vägvalsutredning kring framtida slamavsättning utifrån genomförd utredning gjord i samarbete med medlemmarna i slamnätverket i Mellannorrland. | 2026–2028 |
Åtgärder utifrån resultat i ovanstående utredning. | 2029–2039 |
Tabell 3. Planerade strategiska åtgärder och utvecklingsinsatser kopplat till Nordanstig Vattens anläggningar.
Dagvatten
Dagvatten kan ge upphov till problem i den bebyggda miljön, om det inte tas om hand. Exempelvis så kan källare översvämmas, eller erosionsskador uppstå. Dessa problem blir oftast större ju mera tätbebyggda samhällena är, och ju mer hårdgjorda ytor det finns. Från vägar och annan bebyggelse så transporterar dagvattnet föroreningarna till närmaste vattendrag, och i vissa fall behöver dagvattnet renas.
VA-huvudmannen äger idag inga dagvattenledningar eller -anläggningar i kommunen och det finns följaktligen heller inga verksamhetsområden för dagvatten i kommunen. De allmänna dagvattenledningar som finns ägs av Nordanstigs kommun i egenskap av vägållare och används i första hand för att avleda dagvatten från kommunala vägar. Utifrån ett avtal svarar MSVA för underhållsåtgärder av kommunens dagvattenledningar. Det är viktigt att det löpande sker en dialog mellan kommunen och VA-huvudmannen rörande dagvattenfrågor.
Behov och planeringsförutsättningar dagvatten
Övergripande behov kopplat till dagvatten:
- För allt dagvattenarbete är samverkan med kommunen och MSVA centralt.
- Behov av verksamhetsområde för dagvatten behöver utredas. Om behov av verksamhetsområden finns ska dessa belutas av kommunfullmäktige i kommunen.
- Den pågående klimatförändringen med ökade skyfallshändelser ökar risken för överbelastade ledningsnät som kan leda till bräddningar och marköversvämningar. Därför är det viktigt att arbeta med lokalt omhändertagande och fördröjningsåtgärder av dagvatten, för att undvika alltför omfattande och kostsamma ombyggnationer av ledningsnät och reningsverk.
- Kunskapen om dagvatten och dagvattnets recipientpåverkan i kommunen behöver öka. Om det finns recipienter som på ett betydande sätt påverkas av dagvatten ska VA-huvudmannen tillsammans med kommunen ta fram åtgärdsförslag och en handlingsplan.
Åtgärder dagvatten
Följande arbeten bör genomföras inom dagvattenområdet, se tabell 4
Åtgärder | Tidplan |
|---|---|
Översyn av ansvar för dagvattenledningar. Undersökning om fastigheter är anslutna till kommunens befintliga dagvattenledningar. | 2026–2030 |
Utredning om det finns ett behov av verksamhetsområde för dagvatten i ett eller flera områden i Nordanstigs kommun. | 2029–2030 |
Tabell 4. Planerade strategiska åtgärder inom dagvattenområdet.
Ledningsnät
Ledningsnät är den största anläggningstillgången för Nordanstig Vatten. Den största delen av befintligt ledningsnät byggdes ut på 1960–70-talen eller ännu tidigare. MSVA behöver arbeta strategiskt med förnyelseplanering och inventering för att förbättra kunskapen om ledningsnätet. Utifrån inhämtade data kan långsiktiga underhålls- och förnyelseplaner tas fram.
Behov och planeringsförutsättningar ledningsnät
Övergripande behov kopplat till ledningsnäten:
- Minska läckaget från dricksvattenledningsnätet och förebygga risken för avbrott i vattenförsörjningen. För att skapa förutsättningar för ledningsförnyelse behöver statusen hos ledningsnätet kartläggas och analyseras.
- Minska mängden tillskottsvatten som tillförs spillvattennätet.
- Inom förnyelseplaneringen utgörs ett viktigt arbete av att kartlägga och analysera ledningarnas ålder, material och status.
- När det gäller dagvattenledningsnätet kan det på sikt bli nödvändigt att bygga ut detta där det finns behov och där lokala dagvattenåtgärder inte är tillräckliga.
Åtgärder ledningsnät
Planerade strategiska åtgärder och utvecklingsinsatser inom ledningsnät kopplat till Nordanstig Vattens anläggningar presenteras i tabell 5.
Åtgärder | Tidplan |
|---|---|
Framtagande av förnyelseplaner för dricksvatten-, och spillvattenäten. Den första planen basreras på befintliga data, driftstatistik, erfarenheter från driftorganisationen. | 2026–2028 |
Inventeringsarbeten av ledningsnäten för att kartlägga tillskottsvatten, ledningsnätets kondition samt för kvalitetssäkring av kartan. Prioritering av områden baseras på drifterfarenheter samt behov identifierade i förnyelseplaner. | 2029–2034 |
Löpande åtgärder utifrån resultat av inventeringar och senare även prioriteringar enligt framtagen förnyelseplan. | 2029– |
Tabell 5. Planerade strategiska åtgärder och utvecklingsinsatser inom ledningsnät kopplat till Nordanstig Vattens anläggningar.
Övriga utvecklingsbehov
Inom MSVA pågår ständig utveckling av systemstöd och andra administrativa verktyg och riktlinjer. Dessa kräver fortlöpande utveckling och underhåll för att fungera som effektiva verktyg inom VA-verksamheten.
Sammanfattning av pågånde arbeten som berör Nordanstig Vatten presenteras i tabell 6.
Åtgärder | Tidplan |
|---|---|
Digitaliseringsplan mm. Upprättande av en flerårsplan för utveckling och förvaltning av system och nya verktyg samt beredskap- och kontinuitetsplanering för IT. | 2023–2027 |
Kvalitetssäkring ledningsnätskarta. Systematiskt, löpande arbete för att kvalitetssäkra datakvaliteten i kartdatabasen. | 2026– |
Införa fjärravlästa vattenmätare. | 2022–2028 |
Verksamehtsområden. Genomgång och uppdatering av verksamhetsområden för spillvatten och dricksvatten. | 2027–2028 |
Tabell 6. Sammanfattning av pågående utvecklingsarbeten som berör Nordanstig Vatten.
Skyfallspåverkan på den allmänna VA-anläggningen
Genom vattentjänstplanen ska kommunen redovisa en bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall. VA-anläggningar kan påverkas på flera olika sätt vid skyfall. En konsekvens av skyfall och stora volymer inläckande vatten är överbelastning av ledningsnät och bräddning av orenat avloppsvatten till recipienter. En annan påtaglig risk är att anläggningar som reningsverk eller pumpstationer översvämmas till följd av stigande vattennivåer i vattendrag eller på mark. Ytterligare en risk är att ras och skred som kan drabba både anläggningar och ledningsnät som ligger i skredkänsliga områden.
För att få underlag för att bedöma risker går det att göra utredningar och karteringar av såväl vattennivåförändringar och rinnvägar vid skyfall som områden där det finns förutsättningar för ras och skred. En viktig källa för bedömning är även driftpersonalens erfarenheter av hur den allmänna VA-anläggningen fungerar vid stora regnhändelser.
Dimensioneringsgrunder för dagvatten i kommunen
Definition av skyfall
Skyfall definieras av SMHI som regntillfällen med minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut (SMHI, 2021).
SMHI har i en studie avseende kraftig nederbörd i nuvarande och framtida klimat delat in Sverige i fyra regioner (SMHI, 2017). Nordanstig är belägen i Region M. I tabell 7 nedan visas data för region M i historiskt klimat (nuvarande klimat) och enligt framtida klimat (enligt klimatscenario RCP 8.5 median) i slutet av seklet (2071–2100). Det framgår att ett 100-års regn med 1 timmes varaktighet i ett framtida klimat motsvarar 53,1 mm, det vill säga mycket nära SMHIs definition av skyfall.
Varaktighet/återkomsttid | HIstoriskt klimat | Framtida klimat |
|---|---|---|
6 timmar | 60,30 mm | 85,00 mm |
1 timme | 38,20 mm | 53,10 mm |
15 minuter | 29,70 mm | 41,30 mm |
Tabell 7. Ackumulerad nederbörd för 100-årsregn i region M med varaktighet mellan 6 timmar och 15 minuter i historiskt och framtida klimat enligt RCP 8.5 i slutet av seklet (2071–2100).
Dimensionering av nya dagvattensystem
Nordanstig har valt att följa dimensioneringsgrunderna i Svenskt Vattens publikation P110. Det innebär att dagvattensystemen i ny bebyggelse ska ha en viss kapacitet beroende på hur tät den nya bebyggelsen är. Davattensystemen i en ny bostadsbebyggelse ska kunna avleda ett regn med en återkomsttid på 10 år. En återkomsttid på 10 år innebär ett regn som är så pass kraftigt att det återkommer statistiskt vart tionde år. När dagvattensystemet är fullt rinner dagvattnet ut på markytan och dår är det upp till hur bebyggelsen och marken är utformad och höjdsatt vad konsekvenserna blir. En genomtänkt höjdsättning och bebyggelse leder vattnet mot lågpunkter där vattnet kan samlas utan att skador uppstår.
Bedömning av skyfallspåverkan
I det följande baseras bedömningen av skyfallspåverkan på dels en lågpunktskartering, dels erfarenhetsinsamling från driftpersonal. Vid behov av fördjupade utredningar tas dessa upp som kommande aktiviteter.
Metod
För bedömning om den allmänna VA-anläggningen riskerar att drabbas av höga vattennivåer till följd av skyfall har samma metod använts som vid utförd klimatriskanalys hörande till kommunens översiktsplan 2050. Metoden bygger på en lågpunktsanalys med hjälp av verktyget SCALGO Live som ger en grundläggande bild av var det riskerar att samlas vatten i samband med skyfall. Utfallet av lågpunktsanalysen har sammanfogats med kartan över Nordanstig Vattens VA-anläggningar.
Det är viktigt att förstå att lågpunktsmodellen är enkel och inte tar hänsyn till den dynamik som finns i verkligheten där såväl ledningsnät som markens genomsläpplighet påverkar förhållandena. Lågpunktsanalysen kan dock nyttjas vid en första övergripande analys av riskområden, men bör kompletteras med andra modeller om det finns behov av fördjupade utredningar.
För aktuell analys har utgångspunkten varit samma regnhändelse som användes vid översiktsplanens klimatriskanalys, det vill säga ett klimatanpassat (RCP8.5) 100-årsregn som i SCALGO Live motsvarar 84 mm regn.
Utöver ovanstående har driftpersonal och utredningsingenjörer involverats i bedömningen för att samla kunskap om var det historiskt har uppstått störningar och problem vid större regnhändelser.
Berörda anläggningar
Utifrån den övergripande utredningen konstateras att få VA-anläggningar är placerade i anslutning till möjliga översvämningsområden (utifrån lågpunktskarteringen). Detta överensstämmer även med driftorganisationens erfarenheter. Nedan kommenteras anläggningar med som ligger i anslutning till lågpunkter.
Område | Anläggning | Beskrivning och kommentar |
|---|---|---|
Sörfjärden | Ol-Ers Avloppspumpstation (APS) | Finns en lågpunkt i anslutning till pumpstationen. Då marken är genomsläpplig bedöms risken för stående vatten vara liten. Ingen åtgärd nödvändig i dagsläget. |
Harmånger | Ronneberg APS | Ett lågpunktsområde finns direkt norr om pumpstationen. Inga problem identifierade av driftorganisationen. |
Ilsbo | Bjärtsjön | Råvattenbrunnarna ligger i anslutning till Bjärtsjön. Höga vattennivåer i sjön ska bevakas avseende risker för påverkan av brunnar. |
Gnarp | Gnarps Böle APS | Erfarenhetsmässigt blir det hög nivå i pumpstationen vid stor nederbörd. Troligen ingen koppling till nederbörd som påverkar genom närliggande markavrinning, utan kan kopplas till stora flöden i ledningsnätet. |
Gnarp | Gnarps vattenverk | Ingen risk med anledning av lågpunkter, men närheten till Gnarpsån kan innebära risk för skred och ras. Ska utredas. |
Gnarp | Frästa APS | Finns en lågpunkt i anslutning till pumpstationen. Inga problem identifierade av driftorganisationen. |
Bergsjö | Södra vägen APS | Finns lågpunkt i anslutning till pumpstationen. Inga problem identifierade av driftorganisationen. |
Bergsjö | Bergsjö Tryckstegring (TS) | Kraftig lågpunkt i anslutning till tryckstegringsstationen. Driftorganisationen har dock aldrig sett problem vid anläggningen. |
Bergsjö | Kvarnvägen APS | Närhet till Kyrkbyån kan innebära problem vid höga flöden/nivåer i ån. Enligt driftorganisationen kan denna drabbas vid extremt höga flöden i ån och vid sådana tillfällen byggs tillfällig invallning. |
Tabell 8. Anläggningar med som ligger i anslutning till lågpunkter.
Av de anläggningar som identifierats ligga i riskzonen utifrån lågpunktskarteringen och utifrån läge i förhållande till vattendrag är det få som hittills fått problem vid stora nederbördstillfällen.
Som nämnts tidigare ger lågpunktskarteringen endast en förenklad bild av hur kraftig nederbörd påverkar samhället, då den inte tar hänsyn till exempelvis markens infiltrationskapacitet, effekten av kulvertar eller VA-ledningsnätets kapacitet. Det går därmed inte att ange en sannolikhet eller varaktighet för de översvämningsdjup som visas. För att bättre kunna kvantifiera risker och peka ut åtgärder bör en mer detaljerad skyfallskartering göras tillsammans med en konsekvensanalys för områden där det finns behov. Sådana skyfallskarteringar kan också användas som ett planeringsunderlag för stadsbyggnadsfrågor i stort, till exempel för att bedöma skyfallets påverkan på samhällsviktig verksamhet eller vid bygglovsärenden. Även behoven kring dagvattenhantering kan bedömas utifrån en skyfallskartering.
Utifrån dagens kunskapsläge ser inte NVAB ett behov av fördjupade skyfallsbedömningar för den allmänna VA-anläggningen i stort, men om sådana tas fram av kommunen utifrån andra syften kan informationen ändå vara intressant att ta del av. Däremot har VA-huvudmannen specifika behov av klimatrelaterade riskutredningar kopplat till den allmänna dricksvattenförsörjningen. Åtgärder har redovisats i tabell 1.
Åtgärder
Åtgärder | Tidplan |
|---|---|
Riskanalys skred vattentäkter. Ingår i åtgärd gällande utredning extremväder i tabell 1. | 2025–2026 |
Riskanalys skred ledningsnät. Genomgång av kritiska ledningssträckningar görs med utgångspunkt från karteringar av skredkänslig mark. Ingår i åtgärd gällande utredning extremväder i tabell 1. | 2025–2026 |
Tabell 9. Åtgärder kopplade till skyfallsbedömning av den allmänna VA-anläggningen.
VA-utbyggnadsplan
VA-utbyggnadsplanens syfte är att beskriva hur VA-försörjningen ska lösas långsiktigt inom kommunen med utgångpunkt från en bedömning av behovet av allmän VA-försörjning. Genom behovsutredningen kan kommunens bebyggelseområden klassificeras utifrån vilken typ av VA-försörjning de ska ha baserat på aktuellt kunskapsläge.
Lagkrav
Kommunernas skyldighet att ordna vatten och avlopp regleras i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, § 6 och infaller om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang. Både skälet större sammanhang och behov ur miljö- och/eller hälsosynpunkt ska vara uppfyllda. Om skälen enligt §6 är uppfyllda har kommunen en ett ansvar och en skyldighet att bestämma verksamhetsområde och att tillgodose behovet av vattentjänster inom detta område genom en allmän anläggning.
Vid bedömning om kommunal skyldighet föreligger ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.
Behovsbedömning
För att avgöra om det i kommunen finns områden som kan vara aktuella för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp har en behovsbedömning gjorts.
Bebyggelse i ett större sammanhang har bestämts till minst 30 hushåll med upp till 100 m mellan bostadshusen. Avgränsningen baseras på dels rättspraxis, dels kommunens bebyggelsestruktur som är relativt gles. Områdena har därefter bedömts med avseende på ett flertal kriterier, vilka gemensamt indikerar ett områdes sammanlagda behov av en förändrad vattenförsörjning eller avloppshantering.
Bedömning av behov har skett utifrån följande kriterier;
A. Antal fastigheter
B. Andel fritidshus och dess nyttjandegrad
C. Bebyggelseutveckling
D. Förutsättningar för dricksvattenförsörjning
E. Känslighet recipient och naturmiljö
F. Förutsättningar för enskilda avlopp
Vi har utifrån behovsbedömningen delat in befintliga bebyggelseområden i följande kategorier:
- Utbyggnadsområden
- Utredningsområden
- Bevakningsområden
- Områden med enskilda VA-anläggningar
De olika kategorierna och utfallet av bedömningarna redovisas nedan.
Utbyggnadsområden
Ett VA-utbyggnadsområde är ett område som idag har enskild VA-försörjning men där det bedöms finnas ett behov av allmän VA-försörjning enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster.
Inget utbyggnadsområde har identifierats i kommunen utifrån den genomförda behovsbedömningen.
Utredningsområden
De områden utanför det kommunala verksamhetsområdet där det finns osäkerheter kring hur VA-försörjningen långsiktigt ska tillgodoses vid utökat permanentboende eller ytterligare exploatering och underlaget inte är tillräckligt för att göra en bedömning, kategoriseras som VA-utredningsområden. En utredning kan exempelvis leda till kommunala riktlinjer för avlopp och/eller bebyggelse i området, målsättningen är att utredningsområden vid nästa revidering av vattentjänstplanen ska vara hanterade och att en långsiktig plan ska finnas för området.
Vid behovsbedömningen identifierades ett utredningsområde, Norrfjärden.
Norrfjärden
Stort fritidshusområde med viss andel permanentboende, området har långgrunda stränder med badplats. Typ av lösning och förutsättningar för enskilt VA skiljer sig åt i olika delar av området. Periodvis visar badvattenprov problem med bakterier i vattnet, orsaken är i dagsläget oklar. LIS-områden finns utpekade i anslutning till området både i både norr och söder. En VA-utredning för området genomförd 2017 föreslår gemensamt åretruntvatten för att uppnå en långsiktigt hållbar VA-försörjning. Utredning bör visa vilka riktlinjer som kan vara aktuella för kommunen att tillämpa vid handläggning av ärenden i området för att säkerställa en hållbar utveckling av VA-försörjningen.
Bevakningsområden
De områden som utgör ett större sammanhang men inte anses utgöra ett utbyggnads- eller utredningsområde i dagsläget benämns bevakningsområden. Under rådande förutsättningar anses de inte ha ett behov av kommunalt VA. För att något av dessa ska bli aktuellt för utredning eller utbyggnad behöver förutsättningarna förändras, exempelvis genom ökad inflyttning och/eller ökad exploatering eller att en försämring ur miljö och hälsohänseende upptäcks. Tillsvidare kommer dessa områden försörjas med enskild VA-försörjning. Ett skäl till att områden benämns som bevakningsområde kan också vara att de ligger i anslutning till LIS-områden. Ett LIS-område innebär område i strandnära lägen för landsbygdsutveckling, som finns utpekat i kommunens översiktsplan. I bevakningsområden bedriver Miljökontoret tillsyn liknande den som beskrivs i kapitlet om enskilt VA här nedan.
Område | Skäl till bevakning |
|---|---|
Gränsfors | Utgör besöksnod för kultur och fritid i översiktplanen, LIS-område finns utpekat i anslutning till området. |
Hårte | Stort fritidshusområde med viss andel permanentboende långgrunda stränder med bladplats. Varierande lösningar och standarder för avlopp. |
Vattingen | LIS-område finns utpekat i närheten. Viss problematik vid anläggande av enskilt avlopp, tätt mellan anläggningar och högt grundvatten. |
Moningssand | Stort fritidshusområde med viss andel permanentboende. Eventuellt problem med vattenkapacitet vid ökad permanentiseringsgrad/exploatering. |
Högen inkl. Trösten | Viss problematik med torrlagda brunnar under torra somrar, även viss problematik med mikrobiologisk påverkan på dricksvatten finns i området. |
Tabell 10. Bevakningsområden
Enskilt VA
För övrig bebyggelse bedöms möjligheterna att lösa VA-försörjningen med enskilda lösningar generellt som goda. Inom dessa områden bedriver Miljökontoret fortsatt tillsyn. Tillsynen sker främst genom inventeringar som sker områdesvis. Områden för inventering väljs ut utifrån lokal kunskap och underlag från centrala myndigheter. Efter genomförd inventering driver miljökontoret ärenden med hjälp av lagstiftningen för att bristfälliga avlopp ska åtgärdas. Områden som pekats ut med risk för övergödningspåverkan är redan inventerade och bristfälliga avlopp har åtgärdats.
Övrig VA-utbyggnad
Allmänna vattentjänster kan komma att vara aktuella för nya exploateringsområden. Detta kommer utredas inom ramen för respektive ärende, plan eller exploateringsprocess.
Undersökning om betydande miljöpåverkan
Vattentjänstplaner omfattas av bestämmelserna om strategisk miljöbedömning av planer och program (6 kap. 5 § miljöbalken). För att undersöka om Vattentjänstplanens genomförande kan ge upphov till betydande miljöpåverkan har en undersökning om betydande miljöpåverkan gjorts.
Kommunens bedömning efter genomförd undersökning är att planförslaget inte medför någon betydande miljöpåverkan och att behov av en strategisk miljöbedömning inte föreligger.
Kommunstyrelsen har fattat beslut om detta i enlighet med 6 kap. 7§ miljöbalken (1998:808).¹
¹ Kommunstyrelsens beslut 2025-09-09 §121.