Tack för alla fina insatser!

Det värsta är över. Stormarna Johannes och Anna har varit en prövning för många, men också en påminnelse om kraften i att hjälpas åt. Och vikten av hemberedskap.

Efter nästan två veckor av stormar kan vi äntligen skönja ett efterlängtat normalläge. Stormen Johannes gjorde många hushåll strömlösa – under en period var fler än 1 600 utan el. Särskilt drabbad var Hasselatrakten. Tur i oturen var att temperaturen höll sig nära, eller till och med över, nollan.

Men hörde vi så mycket klagan?

Det skulle komma att ändras. Med många hundra hushåll fortsatt utan ström kröp temperaturen nedåt när snöstormen Anna tog vid. Det blev dagar och veckor i stearinljusens sken och med vatten i dunkar. På många håll var braskaminen räddningen.

Men hörde vi så mycket klagan? Inte som vi som arbetade med kommunens krisberedskap kunde se i alla fall. Tvärt om faktiskt!

För kommunens del inleddes vår krisberedskap redan annandag jul med kallelse till samverkanskonferens tillsammans med länsstyrelsen, aktörer som SMHI, räddningstjänst och länets kommuner. Tanken är att hjälpa och ta stöd av varandra för att koncentrera resurserna där de gör störst nytta. Lägesbilder delas. Finns behov av att samordna insatser och resurser?

Vi har sett människor som hjälps åt, håller modet uppe och värmande visar en förmåga att se om, och hjälpa, varandra.

Det är sådana frågor som diskuteras och planeras. Samhällsviktiga verksamheter som hemtjänst och hemsjukvård skärper beredskapen, tankar upp bilar som förses med nödutrustning. Andra viktiga funktioner ställs på tå. Planering för att evakuera avsides boende, gamla och sjuka, och för att öppna våra trygghetspunkter eller andra lokaler för behövande, är andra åtgärder.

Nu ser stormen ut att ha förflyttat sig norrut och under onsdagen höll vi – förhoppningsvis – vår sista samverkan för den här gången.

Så, har vi då lärt oss något av de här stormdygnen? Det har vi. Vi har sett människor som hjälps åt, håller modet uppe och värmande visar en förmåga att se om, och hjälpa varandra. Hem har öppnats för okända med erbjudan om värme och dusch, elverk har lånats ut.

Det är faktiskt det viktigaste när det kommer till krisberedskap; förmågan att ta hand om sig själv och de sina.

Runt om i vår kommun har människor startat traktorer och motorsågar, röjt och fixat så att vår fantastiska personal i hemtjänsten kunnat ta sig fram för att hjälpa.

På Hasselagården har fenomenala eldsjälar erbjudit vatten, värme och ström i mobiler och datorer. I skogen har montörer och röjare gjort sitt yttersta och på vägarna har maskiner gått dygnet runt. Och i hemmen har nordanstigarna tagit ansvar för både sig själva, sina familjer och grannar.

Det är faktiskt det viktigaste när det kommer till krisberedskap; förmågan att ta hand om sig själv och de sina. På så vis kan vi som kommun bättre hjälpa dem som verkligen behöver det, som gamla och sjuka.

Vi hoppas också att du lärt och fått större förståelse för vikten av att vara förberedd!

Efter nästan två veckor av stormar och tufft läge vill vi med värme säga till alla som ställt upp: Bra jobbat och ett stort tack för alla era insatser!