Överskott trots ett utmanande år

Trots en kvardröjande lågkonjunktur och minskade statsbidrag ser den kommunala ekonomin i stort sett ut att nå budgetmålet i år. Även flera verksamhetsmål tar en positiv riktning, mycket tack vare effektivare arbetssätt.

Om 2024 flaggades som ett ekonomiskt tufft år för Sveriges kommuner, skulle vändningen komma 2025. När större delen av året passerat kan både prognosmakare och kommuner konstatera att det inte riktigt blev på det viset.

Men trots den dystra utgångspunkten visar årets delårsbokslut med helårsprognos ett oväntat bra resultat för kommunen. Prognosen pekar mot ett överskott på 14,3 miljoner kronor för helåret, alltså strax under budgetmålet på 15,6 miljoner.

– Givet förutsättningarna är det här ett bra resultat som vi ska vara nöjda med, säger ekonomichef Björn Hylenius.

Plus i befolkningsutvecklingen

Efter två år av minskande befolkning i vår kommun ser tappet ut att ha avstannat. Stabil befolkning är viktigt eftersom befolkningsminskningar gröper ur skatteunderlaget och minskar de generella statsbidragen. Som bara en av två kommuner i länet ökade Nordanstigs befolkning vid halvårsskiftet. De tidigare befolkningstappen gör ändå att skatteintäkterna minskar med cirka 15 miljoner kronor i år.

Men bokslut är inte bara ekonomi. De är också en summering av hur väl kommunfullmäktiges mål uppfyllts. Tillväxtmålet om 10 000 invånare nås inte under mandatperioden, även om signalen nu är positiv. Övriga verksamhetsmål bedöms vara delvis uppfyllda. Vissa indikatorer pekar åt fel håll, medan andra går mot en positiv riktning. Arbetet ger resultat, men det tar tid och kräver uthållighet.

Flera år av underskott

Varje årsbudget har ett överskottsmål, de senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige krävt två procent. Överskottet behövs till investeringar och utveckling. Årets prognosticerade resultat går in strax under målet.

Ser vi till kommunkoncernen inklusive bolagen blir bilden en annan. Det är framför allt helägda Nordanstigs Bostäder som drar ner det sammanlagda resultatet till ett överskott på cirka fem miljoner kronor. Bolaget har de senaste åren visat stora underskott.

Kvar i lågkonjunkturen

För kommunens kärnverksamheter är det främst omsorgen som har budgetavvikelser, minus 23 miljoner kronor inräknat sociala myndighetsnämnden. Fler platser i särskilt boende, svårbemannade lokaler och kostsamma placeringar för personer med funktionsnedsättning bidrar till underskottet.

Det gör också hemtjänsten där ökade volymerna är en orsak tillsammans med ny arbetslagstiftning och minskade statliga bidrag. Anpassningen till lägre intäkter tar också tid att genomföra.

Den ekonomiska stabilisering som staten förutspådde under 2025 har som sagt försenats. Nationellt sett är vi fortfarande i en lågkonjunktur där prognoserna nu istället talar om en vändning under 2026.

Rekordstora investeringar

Positivt är ett större överskott på utbildningssidan, bland annat tack vare billigare gymnasieutbildning när den sedan årsskiftet bedrivs i egen regi. Räntor och pensionskostnader har också nått mer normala nivåer. Det är viktigt inte minst när stora lånefinansierade investeringar gjorts och görs i särskilda boenden, idrottshall, nya skolor och förskolor.

Investeringarna för 2025 väntas landa på rekordstora 225 miljoner kronor, alltså betydligt mer än grundbudgetens 25 miljoner. Det förutsätter ordnad ekonomi och verksamheter som bedrivs inom budgetramarna.

– Sedan flera år fokuserar vi på att lösa våra uppgifter effektivare och bättre. Vi behöver vara både det – och lite smartare – än andra kommuner med bättre förutsättningar. Jag tycker att det syns i prognosen att vi lyckas med det. Bra resultat behöver vi för att kunna investera. Jag tycker mig också se att våra verksamhetsmål är på väg att förbättras, säger kommunstyrelsens ordförande, Ola Wigg.

För mer information

Ola Wigg, kommunstyrelsens ordförande
073-041 67 81, ola.wigg@nordanstig.se

Björn Hylenius, ekonomichef
0652-361 63, bjorn.hylenius@nordanstig.se