Dödligt våld tema för skolmedarbetare

Hur förbereder man sig på det otänkbara? Det var frågan under måndagseftermiddagens föreläsning i Bergsjögården om pågående dödligt våld. I biofåtöljerna satt drygt 160 medarbetare, främst från vår skolverksamhet.

Innebörden av uttrycket pågående dödligt våld har kommit oss nära efter skolskjutningen i Örebro. Föreläsningen var inplanerad innan Örebrohändelsen, men tragedin präglade kommunpolis Johannes Perssons föreläsning.

Pågående dödligt våld, eller PDV, kan ta sig många olika former, berättade han. Skolskjutningar som i Örebro, stick- och huggvåld som i Trollhättan 2015 eller att med bil köra in i folksamlingar som bland annat drabbat Tyskland nyligen. De är alla exempel på PDV.

Förberedd men inte rädd

Även om ingen ska gå omkring och vara rädd för den här typen av händelser bör vi alla ha en mental förberedelse för att de kan hända, berättade Johannes Persson. Och den förberedelsen kan göras i vardagen och redan nu, sa han.

Egentligen handlar det inte så mycket om att direkt ta fram handlingsplaner, som att tänka lite extra på lokalernas utformning och rum att barrikadera sig i. Eller vilka utrymningsvägar som skulle kunna användas.

"Skydd och skyl"

Kommunpolisen berättade också om de fyra metoderna för att fjärma sig från en gärningsperson vid en våldshändelse. De kokar alla ner till ett mål; att öka avståndet mellan sig och utföraren, antingen med avstånd eller tid. Åtgärderna är inrymning, utrymning, inlåsning eller utlåsning.

Genom att exempelvis barrikadera sig ökar tiden till kontakt, vilket ger tid för utrymning. I skolmiljön kan det handla om att välta skåp framför dörrar eller på andra sätt sektionera delar av byggnaden.

– Prata om vilka rum som är lämpligast att barrikadera sig i, och vilka utrymningsvägar som finns. Vi brukar prata om skydd och skyl, att inte synas under flyktvägen och mot samlingsplatsen, sa Johannes Persson som betonade att återsamlingsplatser, till skillnad vid brand, ska ligga minst 500 meter bort från händelsen.

Relation till målet

Hur ser då den typiske gärningspersonen ut vid pågående dödligt våld? Även om det förstås finns avvikelser är utövaren oftast en yngre man som inte sällan upplevt mobbning. Han är socialt isolerad med en fascination för våldshandlingar och det finns en övervikt mot högerextrema sympatier. Oftast är gärningsmannen också villig att offra livet.

Forskning visar att händelser med pågående dödligt våld i genomsnitt pågår i 15 minuter, berättade Johannes Persson, med ett dåd var femtonde sekund. Attacken är sällan en impulshandling, men ofta triggad av någon händelse. Attacken riktar sig vanligen mot mål som gärningsmannen har en relation till. Skolattacker förekommer oftast i början eller slutet av skolåret.

"Använd magkänslan"

Under föreläsningen fick publiken ställa frågor. En handlade om när det är lämpligt att larma vid misstanke om att en person riskerar att bli utövare.

– Var uppmärksam på förändringar hos individen och dennes attribut. Och använd magkänslan, sa Johannes Persson, som uppmanande att ta stöd i Centrum mot våldsbejakande extremisms material på nätet.

Vid pågående dödligt våld är polisens absoluta prioritering att stoppa gärningspersonen. Det kan låta hårt, sa Johannes Persson, att kliva över våldsoffer, men så länge våldet pågår kommer antalet drabbade att stadigt öka.

Konkreta råd

Han sammanfattade eftermiddagen med några konkreta råd, och som sagt, att börja redan i dag:

• Mental förberedelse på att det skulle kunna hända
• Utbilda och öva
• Träna i vardagen
• Använd det som finns tillgängligt vid en våldshändelse
• Räkna med kaos, det finns inget rätt eller fel agerande.

Center mot våldsbejakande extremism (cve.se) Länk till annan webbplats.
Förebyggande av attentat (msb.se) Länk till annan webbplats.