Uppskattad dialog om totalförsvarsrollen

Sveriges företag utgör en enorm resurs och är viktiga i landets totalförsvar. På torsdagen träffades kommun, näringsliv och Försvarsmakten i en ambition att kickstarta företagens beredskapsplanering.

”Den bästa förberedelsen är den som blir av.”

Med de orden inledde beredskapssamordnare Carolina Classon torsdagskvällens träff om näringslivets roll i totalförsvaret. Ett drygt 30-tal deltagare från näringsliv och civilsamhället hade tagit sig till Bergsjögården för att lära mer om kris- och krigsberedskap.

Omvärldsläget, höjd terrorhotnivå i Sverige och klimateffekter gör frågan om beredskap, både hemma och i företagen, högaktuell. Av Sveriges totala försvar utgör Försvarsmakten en mycket liten del. Näringslivet däremot är en avsevärd resurs som vid höjd beredskap kan spela en avgörande roll.

Major och företagsekonom

Träffen som arrangerats av kommunen i samarbete med föreningen Nordanstigs Företagare & Turism syftade till att sprida kunskap om företagens viktiga position och bli ett startskott för deras beredskapsplanering.

Björn Rydbeck är major och chef inom Försvarsmakten. Han är också företagsekonom med chefserfarenhet från näringslivet. Han berättade om kraven som kan komma att ställas på företagen vid höjd beredskap, men också om försvarets behov i fredstid.

Från inriktningen att försvara landets gränser har försvarslinjen i och med Nato-inträdet flyttat österut, till Finlands gräns mot Ryssland, berättade Rydbeck. Det innebär att Sverige blir viktigt för transporter av trupp och utrustning. De här stora trupprörelserna sker också i fredstid i samband med bland annat övningar. Förflyttningarna kräver mat, drivmedel, logi, uppställningsplatser och annan service. Det är resurser som försvaret själv inte har och som företagen kan bidra med genom avtal med försvaret.

– Och vi betalar för det, Försvarsmakten är bra på att betala sina fakturor, sa Björn Rydbeck.

Växer – men fortfarande litet

För pengar finns det gott om. Efter år av avveckling är det nu raka motsatsen, det är bråttom och tillförseln av pengar är stor, berättade majoren.

– Det är nya regementen, nya vapen och en budget som jag aldrig har upplevt, sa Rydbeck.

Även om försvaret nu växer är det fortfarande litet jämfört med 1980-talet då cirka 850 000 personal kunde räknas in. I dag är antalet anställda 26 000 och med hemvärnet är antalet 56 000. Men, sa Rydbeck, kvaliteten är hög och hemvärnet har professionaliserats avsevärt. Och tillsammans med Nato utgör försvaret en stark resurs.

– Hemvärnet är inte längre en farbror med k-pist och hjälmen på sned.

Företag med stor resurs

Publiken fick därefter delta i gruppvisa samtal innan lokala företagare gav sin syn på utmaningarna.

Fredrik Lenz, vd på Plyfa i Hassela, lyfte sitt företags stora resurser med verkstad, lokaler, truckar, lastmaskiner och personella resurser med hög kompetens, bland annat elektriker och mekaniker. Företagets stora vana av logistik betonades.

Lenz föreslog också att företagen i de här frågorna kan jobba enligt principerna i SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete; helt enkelt riskbedöma, åtgärda och följa upp. För beredskapsfrågan är mycket viktig.

– Men alla är nog lite överrumplade av det här, sa Fredrik Lenz.

Livsmedel och drivmedel

Jordbruksföretagaren Svenne Eriksson i Ilsbo, pekade särskilt på utmaningen kring drivmedelstillgången. Många företag, inte minst de inom jordbruket, är drivmedelsberoende. Och även om det finns inhemsk matproduktion behöver varorna ofta transporteras och inte sällan långa sträckor.

– Det kokar alltid ner till tillgången på drivmedel, sa Svenne Eriksson, och tog ett nyligt exempel där en lokal bensinmacks tankar snabbt tömdes när tankbilen fastnat i ett snöoväder.

Det egna företaget odlar grönsaker och potatis, men totalt sett är Hälsinglands självförsörjningsgrad av livsmedel oroande låg. Mjölk däremot finns det gott om här, men då behöver råvaran transporteras långa sträckor för att bli mejeriprodukter andra än mjölk. I södra Sverige finns spannmål, socker och morötter.

– Vi kan i alla fall göra morotskaka, skojade Svenne. Men då behövs… Drivmedel!

Hans uppmaning var att handla lokalt och att laga bilen lokalt.

– Det är enklare att upprätthålla något som fungerar och än att bygga något nytt från grunden.

Gemenskap bygger hopp

I god beredskap och fungerande totalförsvar är de mjuka värdena minst lika viktiga. Det visar erfarenheterna från kriget i Ukraina. Att så långt som möjligt leva livet så normalt som möjligt ger hopp och framtidstro.

Helena Brusell berättade om Trolska skogens syn på beredskap och vikten av att bygga hopp i tider av svårigheter och osäkerhet. Hon berättade att de under pandemin var en av mycket få teatrar som fortsatte att spela. Tillsammans med 700 anmälda virkades en sjö via Zoom två gånger i veckan. Gemenskap, det ger kraft och mod, var hennes budskap.

Torsdagskvällens träff blev uppskattad och från flera håll hördes att den var viktig och en bra start på företagens beredskapsplanering.

För mer information

Carolina Classon, beredskapssamordnare
0652-363 12, carolina.classon@nordanstig.se