Fäbodkulturen antagen till Unescos lista över levande kulturarv
Fäbodkulturen är en levande tradition som innefattar allt från djurhållning och betesmarker till mattraditioner och musik. Den 3 december skrevs traditionen kring den svenska och norska fäbodkulturen in på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.
Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet kom till 2003 med målet att främja och sprida kunskap om levande kulturarv. Det immateriella kulturarvet omfattar metoder, kunskap och uttryck som samhällen erkänner som en del av sin kulturella identitet, tillsammans med tillhörande föremål och utrymmen.
I Gävleborgs län finns ett 60-tal aktiva fäbodar där arbetsmetoder och kunskaper bevaras samtidigt som fäbodmarkerna hålls öppna och ger insikt i tidigare generationers liv. I vår kommun finns aktiva fäbodvallar i bland annat Hassela och Gnarp.
– Det är glädjande nyheter att fäbodkulturen nu finns med på Unescos lista över levande kulturarv och vi vet att många arbetat för att det skulle bli verklighet. Vi känner en stolthet över det kulturarv som finns i Nordanstigs kommun, säger Jenny Norberg, enhetschef för Kultur och fritid.
Fäbodbruket i Sverige
Fäbodarna uppstod på grund att betesmarken i byarna inte räckte till och att mjölken behövde tas tillvara. I Sverige har fäbodbruket varit utbrett framför allt i Värmland, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland men även förekommit i Uppland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. I dag finns ungefär 300 levande fäbodar i Sverige och flera av dem brukas fortfarande traditionellt med fritt skogsbete, mjölkdjurshållning och beredning av olika mjölkprodukter.
För mer information
Levande kulturarv Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Fäbodveckan Länsstyrelsen Gävleborg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Västansjövallen, Gnarp. Foto: Nordanstigs kommun
För mer information
Jenny Norberg, enhetschef för Kultur och fritid