Objudna gäster i vatten och på land

Invasiva arter som sprids i naturen orsakar stora problem. De tränger undan naturligt förekommande växter och djur och hotar den biologiska mångfalden. Det är betydelsefullt att ta sitt ansvar och förhindra spridning.

Kunskapen om invasiva arter ökar hos allmänheten enligt Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Är gemene man medveten om hur invasiva arter sprids är det lättare att undvika det. Det finns några bra punkter att ha koll på.

På land

• Lämna inte trädgårdsavfall från invasiva växter i naturen eller på komposten.
• Transport av invasiva växter ska ske skyddat, dvs att växterna ska vara väl förpackade i plastsäckar.

I vatten

• Undvik agn med fisk från annat vatten.
• Töm aldrig damm- eller akvarievatten i naturen.
• Rengör båt och fiskeredskap som flyttas mellan olika vatten.

Den blomstertid nu kommer

Blomsterlupinen blommar för fullt och snart slår även jättebalsaminen ut. Det bästa är att ta bort dem innan blomman bildar frö. Dessa växter är ofarliga att hantera och lätta att gräva upp. Jättelokan kräver däremot försiktighetsåtgärder. Växtsaften är skadlig och orsakar sår och blåsor vid kontakt med huden.

Växtmaterial från invasiva växter packas i dubbla genomskinliga plastsäckar och lämnas till återvinningscentralen i Jättendal.

– Samtliga renhållningskunder i kommunen är välkomna till Homons ÅVC med sina säckar. För privatpersoner är det gratis. Växterna hanteras på ett speciellt sätt och ska lämnas till en kundmottagare på plats. Verksamhetskunder är också välkomna och även de måste packa materialet i säckar. Priset för verksamheter är 1800 kr/ton + moms, berättar avfallschef Jimmy Nilsson.

Några invasiva växter och djur i naturen

Blomsterlupin
Finns över nästan hela landet. Blir upp till 120 centimeter hög, får blå, rosa, vita och lila blommor i klasar.

Jättebalsamin
Förekommer över nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa.

Jätteloka
Finns i nästan hela Sverige. Kan bli upp till tre meter hög. Växtsaften kan ge svårartade blåsor.

Kanadensiskt gullris
Finns i södra och mellersta Sverige, Jämtland och hela östkusten. Blir upp till 2 meter hög, får många små, gula blommor i vippor.

Kinesisk ullhandskrabba
Om du hittar en krabba i en svensk sjö så kan du vara 99 procent säker på att det är en kinesisk ullhandskrabba. Den kan också leva i salt och bräckt vatten. Den har en kvadratisk ryggsköld som kan bli upp till 7 centimeter. Vuxna krabbors klor har ullig borst och vita fingerspetsar.

Mink
Finns över praktiskt taget hela landet, framförallt i skärgården och längs kuster, vid sjöar och vattendrag. Är 45–70 centimeter lång, har mörkbrun till svartbrun päls och vit haka.

Signalkräfta
Sprider kräftpest som är dödlig för inhemska kräftor. Lever i sjöar, dammar och vattendrag.
Gör rent båtar och fiskeredskap noggrant om de ska användas i olika vatten för att undvika spridning av kräftpesten.

Vattenpest
Undervattensväxt som sprider sig lätt. Sjöar och vattendrag växer igen och den ödelägger livsmiljön för andra växter och djur. Gör rent båtar och fiskeredskap om du ska flytta dem från ett vatten till ett annat.

Vresros
Finns i södra och mellersta Sverige och längs norrlandskusten, ofta på stränder. Stor, tät taggig buske med rosa till vita blommor som bildar platta nypon.

Mer information om invasiva arter och råd om hur de ska hanteras finns på Naturvårdsverkets webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om invasiva arter i vattenmiljöer hos Havs- och Vattenmyndigheten. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

På SLU:s webb Artportalen kan du läsa mer och rapportera in fynd av invasiva arter. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Se filmen där vår ekolog berättar mer om lupiner. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.