MENY

2020-07-20

Harsjöbäcken återställs efter dåtidens flottning

Under 1800- och första halvan av 1900-talet var timmerflottning en viktig del av Sveriges industri. Inför flottningen så rensades landets vattendrag från stenar och grävdes om för att bli rakare. Nu pågår restaurering av olika vattendrag för att återställa dem till dess naturliga form.

Stenar och stockar släpas för hand ner i Harsjöbäckens virvlande vatten. Ett motordrivet spel används för större stenblock. Det är svettigt och myggorna surrar men Sven Åhs, fältansvarig för projektet, är nöjd med arbetet. 100 meter vattendrag har återställts under dagen.

– Beroende på förutsättningarna så hinner vi göra 50–200 meter på en dag. Då är det jag, två sommarjobbande ungdomar samt frivilliga från Strömsgruppen som är med och jobbar, berättar Sven.

Större biologisk mångfald

Restaureringen av Harsjöbäcken ingår i ett projekt som heter ”Restaurering av strömvattenbiotoper i norra Hälsingland”. Projektet går ut på att återställa vattendrag som de såg ut innan de anpassades för timmerflottning.

– Återställandet av vattendragen bidrar till att skapa en naturlig och välmående miljö i norra Hälsinglands natur. Det skapar en mer heterogen miljö med större biologisk mångfald med reproducerande och livskraftigare bestånd av till exempel öring, harr och flodpärlmussla, berättar Johan Andreasson, fiskevårdssamordnare i Nordanstigs och Hudiksvalls kommuner.

Projektet, som genomförs i samarbete med Hudiksvall, startade i maj 2020 och ska pågå fram till december 2023. Flera vattendrag i norra Hälsingland ska restaureras. Projektet finansieras av LOVA-bidrag, som är bidrag för lokala vattenvårdprojekt och beviljas av Länsstyrelsen. Harmångers fiskeområde är, med hjälp av en sponsor, också medfinansiärer och även aktiva i arbetet.

Så går biotopåterställningen till

Många av de organismer som lever i anknytning till vattendrag är beroende av att vissa strukturer är på ett speciellt sätt. Ett rensat vattendrag är en ogästvänlig plats för många arter. Innehåller det däremot stenar och nedfallna träd som förändrar vattendragets form, strömhastighet och sedimentation så skapas en attraktiv miljö. Vattenströmmarna gör att botten syresätts naturligt vilket ger en mer levande miljö. I död ved bor småkryp som blir mat till fiskarna. Dessutom ger utrymmet under stockarna lämpligt skydd åt fiskarna under vintern.

– Vi slänger inte i stenarna hur som helst utan det gäller att skapa en bra variation så vattnet tar många nya vägar. Vi är noggranna i vårt jobb. Har vi i en stor sten med mossa på ovansidan så ser vi till att ha samma sida upp när stenen placeras i vattnet. Vi vill att det ska se så naturligt ut som möjligt, berättar Sven.

En återställning innebär att man för tillbaka de stenar som en gång dragits upp ur vattnet. Ofta ligger dessa stenar kvar längs kanten på vattendraget men ibland kan det krävas tillförsel av extra stenar.

– Vi börjar med de stora stenarna för att se vilka vägar vattnet väljer att ta. Sen fyller vi på med mindre stenar och även stockar. För varje bit material som läggs tillbaka så bromsas vattnet upp och ges en ny väg. Till sist fylls det på med lekgrus på botten där det behövs men det arbetet brukar vi lämna över till Strömsgruppen, fortsätter Sven.

Endast det bästa är gott nog

Harry Grönoset som är engagerad i Harmångers fiskeområde och ansvarig för restaureringsprojektet i Strömsgruppen har varit intresserad av fiskevård hela livet.

– Fiskar är kräsna. Det ska vara perfekta förhållanden för att de ska lägga sin rom. De har ju inte vandrat så här långt för att lägga sin rom i onödan. Det krävs en del studerande för att veta vad de vill ha. Ibland anlägger vi en lekbotten som vi tror är bra men så dissas den av fiskarna. Då får vi göra om och se om den nya passar bättre. Botten ska vara stabil men mjuk och det ska vara naturligt rundade stenar i bottengruset, berättar Harry.

– Visst finns det folk som stör sig på att det blir stökigt och skräpigt i vattendragen men man ska ha i åtanke att det här är dess naturliga utseende och vi hjälper till att återställa det människan en gång förstört, fortsätter Harry.

Ökad artrikedom

Öringen är en nyckelart, dvs är en art som har stor betydelse för andra arters överlevnad i ett ekosystem. Anpassas miljön efter dess livsvillkor så trivs andra arter automatiskt. Flodpärlmusslan till exempel har en komplex livscykel och är beroende av öringen. Andra arter som gynnas av återställningen är bland annat lax, harr och flodnejonöga.

– I Harsjöbäcken finns det gott om flodkräfta så för att skydda dem så väljer vi att arbeta för hand. Även kräftorna gynnas av återställandet då de får mer naturliga gömslen bakom stenar och under stockar, berättar Harry.

Arbetet gör skillnad

Sven, som har jobbat i många år med restaurering av vattendrag, berättar om återställningen av Dyrån i Gnarp.

– När vi mäter ett fiskbestånd görs det inom en förbestämd provsträcka och vi mäter på samma ställe varje gång. Innan vi påbörjade arbetet bestod fiskebeståndet av 4–6 öringar. Året efter restaureringen kunde vi räkna 35–40 öringar. Återställandet av ett vattendrag är ett ständigt pågående projekt så vi fortsatte med förfining av bottengrus och skapandet av nya lekområden och det gav utdelning. Tredje året kunde vi räkna cirka 140 öringar.

– Det är roligt att jobba med något som ger resultat. Och så behöver man ju inte gå på gym, skrattar Sven.

Restaurering av Harsjöbäcken, före och efter.

Harsjöbäcken före och efter återställningen.